fredag 14 augusti 2015

Blå blå himlar och hav


 Igår bestämde jag mig för att hitta på något spännande med Mollie, Noomi och Riva, för alla tre är skendräktiga och har inte lust att göra så mycket annat än att ligga i soffan hela dagarna ;-). Vanligtvis älskar de att gå ut och hitta på saker, men under de här perioderna vill de inte ens göra det. De brukar aldrig börja bädda och ta något gosedjur, utan de blir i stället lite nedstämda och har inte lust att göra någonting.

Men... jag vet att de ändå inte tackar nej till ett äventyr, så det var min plan för att muntra upp dem lite ;-). Jag sa till dem att hoppa in i bilen och bestämde mig för att åka till Sälsten, för där har vi nästan aldrig promenerat. Tanken var att vi skulle hitta ett helt nytt ställe.


 Så här såg Noomi ut när vi kom fram och ni som följer bloggen kan se att hon inte alls är sitt vanliga, glada jag. Det är första gången som Noomi blir på det här sättet, men det är klart, vi har ju tre tikar nu så de påverkar säkert varandra. Lillpluttan... men bara efter en liten stund blev hon mycket gladare när jag visade dem en liten promenadväg som slingrade sig fram, bara cirka 20-30 meter ovanför strandbrynet. De tyckte alla tre att det var riktigt spännande att börja gå på den här vägen som de aldrig tidigare gått på och väldigt snart började de småspringa fram och nosade både här och där.


Med jämna mellanrum bestod vägen plötsligt av trätrall, vilket var rätt mysigt. Och väldigt oväntat sådär mitt i skogen! Det fanns också flera små rast- och sittplatser längs vägen.


 Här och där glesnade träden och man såg havet mycket bättre. Några gånger gick vi ner till vattnet och Riva var inte sen att springa rätt ut i havet :-). För att få igång Noomi ytterligare tävlade hon och jag genom att hoppa fram på stora stenar, Noomi vann tävlingen förstås.


 Solen nådde inte riktigt fram till den lilla väg vi promenerade på, men hela strandbrynet badade i solsken. Utsikten var fantastisk och vid ändstation (översta bilden) låg öppet hav framför oss.


 Det var många båtägare i farten och vi satt länge på klipporna och tittade på segelbåtar och lyssnade till måsarnas skri. Havet gör gott, det vet matte sedan länge ;-). Nästa gång vi beger oss hit hoppas jag att H kan följa med, då ska vi ha picknick på klipporna!

När vi kom hem igen somnade de så sött alla tre och när de vaknade några timmar senare var det dags för nästa överraskning. Jag berättade för dem att de skulle få något riktigt gott till middag och när jag hade börjat laga maten, kände de på lukten vad som var i görningen och började hoppa och skutta runt :-).

Det blev alltså hemmagjord pizza till middag, jag gör en variant med tonfisk, räkor, ruccola och färsk basilika med rätt så lite (men smakrik) ost på, så den blir inte så fet utan mer knaprig. Hundarna fick sin vanliga mat, men några små bitar av pizzan också. Efter maten var de mycket gladare och då var det plötsligt Mollie som föreslog att vi skulle gå ut igen. Eftersom det var en sån solig och varm kväll begav vi oss till stan, där det vimlade av turister! Det blev en MYCKET lång kvällspromenad, vi strosade över broarna, tittade på båtar, stannade och pratade med rätt många människor och bara njöt av en av sommarens vackraste kvällar.

Idag åker jag, H och hundarna norrut, hoppas på fortsatt fint väder och att vi hittar några loppisar på vägen!

Ha en fin helg!

Många kramar
Bitte

4 kommentarer:

Evas Kvarnaro sa...

Åhh vilken snäll matte som hittar på en massa kul för att glädja och överraska med nya platser att nosa på. Självklart måste de ut i det vackra vädret,
för inte ska man vara inne och sucka . . . .
Så vackra bilder du visar, det är alltid kul att promenera på 'nya' ställen.
Då behövde du inte läsa en godnatt saga för söta vovvarna, *fniss*
de somnade direkt förstår jag efter en sådan trevlig dag.

Jag och Lina (barnbarn) låg ute på en solsäng mellan kl 10 - 24 i går kväll
och titta på de där 'kometerna' eller 'stjärnfallen' som befinner sig i atmosfären nu. Två kvällar i rad har vi gjort detta och det var mycket spännande och intressant, Lina såg 31 stycken och jag ca 20 tal.
Ibland skrek vi av förtjusning för en del var större och längre, ett minne för livet.

Må väl/ Eva

House and Garden by Bia sa...

Vilken nostalgi för mej...kommer ihåg när man var på Sälsten...tror nästan vi badade där också ?...när jag var barn alltså, hihi...jag är världens mest vemodiga människa, hihi...tycker just nu att hösten nalkas också...blir alltid så vemodig när jag ska flytta härifrån torpet...ljuset är svagare och det blåser kyligt (fast vi har 20 grader i skuggan ;))...tur att vi reser bort snart...sommaren har varit kort...ha det så bra på resan norrut ;))
Kram bia

Anonym sa...

Åh vad härligt med nya ställen för hundarna. Sindra och Ronja blir jätteglada när de får nya ställen att undersöka men nu har vi varit överallt inom 2 mil så nu får vi börja om och ta alla ställen från andra hållet i stället. Vi har inte varit hemma speciellt mycket i sommar och inte blir det bättre de närmaste 14 dagarna men sedan blir det snart höst och då håller vi oss hemikring lite mer. Dessutom startar ju jakten om bara någon vecka. Hoppas ni får en jättefin norrut-resa men Bitte - ni åker ju åt fel håll! Må gott och hälsa H och vovvarna.

Anonym sa...

Anonym sa.... säger rubriken. Men du vet ju vilka vi är! Hälsningar Ulla