söndag 6 oktober 2013

Vildkatter och allvarliga felaktigheter

 Foto: poultryhub.org

Ibland brukar vi promenera ut på landet och då går vi alltid förbi en gård där det finns hönor. Hönor är supertråkiga djur, för man får inte stirra på dem för de kan dö av det. Matte säger att vi bara får titta på dem i smyg och det är det jag gör. Jag vänder bort huvudet och låtsas titta åt ett annat håll, men egentligen tittar jag på hönorna. Det är det de inte begriper.

Foto: globalanimal.org

Allting var så otroligt märkligt, för hönorna var inte i hönsgården som de brukar, utan sprang omkring över hela gården! Matte undrade om de hade rymt, men de som bor där var inte hemma så vi kunde inte fråga dem. Hon sa att nu var det SUPEJVIKTIGT att inte titta på hönorna, sen sa hon att jag har blivit jätteduktig på att låtsas att jag inte tittar på dem.

Vi gick vidare och efter bara en liten stund mötte vi en SUPEJSTOR katt! Den såg så läskig ut, till och med matte blev rädd för den. Matte sa att det var en vildkatta och sa att de kan vara väldigt arga av sig, så att vi behövde inte börja skälla på den och reta upp den i onödan. Mollie brydde sig inte utan började tokskälla på vildkattan och då sprang den fort därifrån.

 wild-scotland.org.uk

 Vi började gå igen men så plötsligt stannade matte.
- Mollie, sa hon. Nu springer kattan rakt mot hönorna!
Mollie tvärstannade och tittade först på matte, sedan bort mot hönsgården.
- Vi måste springa tillbaka och försöka skrämma bort den!

Vi började springa tillbaka och vi sprang så fort matte kunde springa. Hon är lite gammal av sig så hon kan inte springa så fort. Jag darrade i hela kroppen, allt var så otroligt läskigt! Jag visste inte hur det skulle bli, om katten hade hunnit fram och stirrat på hönorna så att de var döda allihopa, eller om de fortfarande levde.

 commons.wikimedia.com

  Precis när vi kom fram till gården kröp katten fram ur några stora buskar och stirrade på hönorna. Hur tänker den som??? Vet den inte att man VEJKELIGEN INTE får stirra på hönor! Några av hönorna såg livrädda ut och låg och tryckte i gräset, de andra sprang omkring och kacklade och var oroliga. Tuppen hade redan sett katten och ställde upp sig framför sina hönor, beredd på att försvara dem. Den spärrade ut vingarna och såg stor och SUPEJARG ut.

Matte sa till oss att vi bara fick en enda chans, katten måste bort innan den gått in på gården. "NU!!!" skrek matte och hon skrek åt katten och Mollie och jag skällde allt vad vi kunde och så började vi jaga bort den. Mollie var helt rosenrasande, jag aldrig sett henne så arg! Vi jagade katten ända tills den försvann in i skogen, där kan den allt sitta och må dåligt när den har varit så dum! Så går det när man försöker stirra på hönor!

 commons.wikimedia.org

 När vi kom hem tänkte vi att vi skulle fika och ta det lite lugnt efter allt som hänt, men vad fick vi se? Jo, husse hade ställt sig mitt på vardagsrumsbordet! Men vad är det för dumheter han håller på med? Hoppar upp på bordet så fort vi går hemifrån! Mollie gick direkt fram till honom och sa till att han borde gå ner. Husse sa åt henne att vara tyst, men då sa vi båda ifrån på skarpen. Hur talar han till sina småflickor!!?

Husse sa igen att vi skulle vara tysta och att vi skulle gå och lägga oss så han kunde byta glödlampor i lugn och ro. Byta glödlampor? Han talar i nattmössan, vem som helst kunde se att han stod på bordet! Mollie blev mer och mer arg och varnade honom att om han inte klev ner från bordet ögonaböj så skulle hon slita ner honom därifrån. Husse stod bara kvar och då hoppade Mollie och jag fram och slet och drog i hans byxben.

- AAAAaaah! Det var husse som skrek när han hoppade ner från bordet. Husse var rosenrasande och sa att nu fick vi verkligen skärpa oss. Han sa att ingen får stå på bordet, men HAN får göra det om han känner för det. Vad är det för dumheter han håller på med??? Han gör allvarliga felaktigheter och så blir han arg på OSS!!!

Jag sprang in till köket till matte, för man blir ju livrädd för honom när han är på det där humöret. Matte höll på att skratta ihjäl sig därinne och sa att det var bra att vi sa till honom som vi gjorde för man får VEJKELIGEN INTE stå på bord. Hon sa att vi var supejduktiga som vet det. Sen sa hon att nu vet hon att vi kommer att se efter husse om hon reser bort någon gång, så att han inte börjar klättra runt i möblerna eller hänga i kristallkronan. Om matte reser bort kommer jag att lyssna på Mollie, för Mollie vet i alla fall vad som är rätt och fel. Det vet inte husse.

Hälsningar
Noomi

5 kommentarer:

Rummet för välbefinnande sa...

Ahhh ha ha ha ha......
Underbart Bitte!
<3 kram <3

Rutiga pricken sa...

Underbart med ett gott skratt på morgonen!! fast det kunde ju gått riktigt illa för hönorna...

Tack för din kommentar hos mig, så roligt att vi hittat tillbaka:))

Ja, det där med lösspringande hundar, utan uppsikt... vi har fått våra men efter promenaden både jag och hundarna. Jag är livrädd i skogen och hundarna skäller och morrar på allt från hundar till människor som vi möter, så vi har mycket att jobba på nu. Händelsen är polisanmäld och ägaren är väl känd hos polisen, det förekommer också "starkare medel" hos ägaren, så det är en ganska olustig historia. Jag kämpar med min rädsla och det går ganska bra när vi promenerar ensamma, men den dan, eller om vi möter en lös hund igen, då vet jag inte reaktionen och det är det som blivit så tokigt. Jag som trodde att jag hade skogen för mig själv;)) Det är känsliga ämnen att skriva om och jag vill påtala att jag absolut inte har fördomar mot speciella raser, men speciella raser måste hanteras varsamt! Jag tror att i princip alla hundar har samma utgångsläge och präglas av sin ägare, om det nu inte ligger genetiska problem eller avel som inte går inom ramarna på hundarna.

Jag hoppas att vi hörs snart igen:)
Ha en riktigt fin dag!!
kram lisa

Hajan sa...

Tack snälla Du för den roliga och härliga historien.
Det kan hända vad som helst, mitt
barnbarn var ute och gick förbi en
gård med 2 kamphundar på tomten.
Hon hade sin Jack Russel med sig, vet du de hoppade över staketet, hon blev ju livrädd och tänkte på
sin hund. Hon tog den ena hunden
och bar in honom, då följde den andra efter. Sin egen lilla hund
satte hon i barnvagnen Där hennes lilla son på en månad låg.

Eftersom ingen var hemma i huset
skrev hon en lapp och lade i brevlådan.
Ännu har det inget hört, hennes
man blev lite arg, för han var ju
rädd om dem alla. det blev mycket
men ville bara berätta.

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Gapflabb...idag har du överträffat dig själv. Då är frågan, kan du teckna också, annars får du illustrera med foton, för en bok ska du skriva. Den kommer roa både barn och vuxna, och det är det inte så många som kan. Just en sån bok skulle jag vilja läsa för mitt kommande barnbarn. Bra jobbat med kattan och bra jobbat med husse.
Massa kramar
AnnaMaria

Mamma C sa...

Här sitter man och skrattar gott nu efter jag läst din berättelse.
Kram Mamma C