fredag 31 augusti 2012

På tvåårsdagen


En kall novembermorgon för snart två år sedan styrde vi kosan mot Sör-Tröndelag i Norge för att hämta en valp. Det skulle visa sig att de åtta valparna nästan såg exakt likadana ut så det var inte helt lätt att välja, men det fanns vid närmare eftertanke en liten valp som utmärkte sig bland de övriga. Hon var nästan minst i kullen, men otroligt framåt och det första som hände var att hon sprang direkt fram till H. Det är ju inte svårt att förstå att han föll för henne direkt med en sån charmoffensiv, och det blev också hon som fick följa med oss hem. Vår lilla Noomi.

Noomi var så otroligt liten när hon kom till oss, hon är nog den minsta lilla plutt som satt sina tassar här på gården. Jag tyckte nästan att det var svårt att hålla henne i början, just för att hon var så liten. Från första dagen var hon så snäll och nöjd på något sätt, hon satt bara och tittade på allt med stora ögon. TV:n var hon särskilt förundrad över :-).


Mollie var inte alls glad över att få en lillasyster och blev nästan deprimerad den första tiden. Det kändes lite jobbigt, samtidigt som vi var glada för Noomi var vi också ledsna över att ha gjort Mollie så sorgsen! Noomi gjorde allt för att få vara nära Mollie, men Mollie drog sig bara undan och ville inte alls ha med henne att göra.

Men... Noomi gav inte upp! :-) Jag minns så väl en kväll när jag satt med henne i knät, Mollie hade somnat i fåtöljen bredvid. Då gjorde Noomi ett jätteskutt, rakt ner i fåtöljen och kurade ihop sig tätt, tätt bredvid Mollie. Och Mollie låg mot förmodan kvar! Jag hittar inte fotot nu, men de var så söta när de låg så nära varandra, nos mot nos och med Mollies tass runt lill-Noomi. Efter den kvällen förändrades allt och Noomi blev accepterad på ett helt annat sätt.

Noomi fullkomligen AVGUDAR Mollie och har alltid velat göra allt som Mollie gör, hon har följt henne som en skugga och "kopierat". Jag tyckte ofta att Mollie var så orättvis och hård mot Noomi när hon var liten, men så här i efterhand förstår jag att Mollie såg något som jag inte såg. Hennes hårda tag var bara uppfostran och Mollie tyckte nog att matte var alltför mesig många gånger... ;-).

Ni som har följt Noomis egna inlägg här på bloggen ;-), vet ju att hon ganska snabbt blev en riktig viljestark liten busfia och det är inte klokt så mycket som har hänt henne under de här två åren. Otursförföljd är bara förnamnet med brutna ben, tunga saker som ramlat rakt i huvudet på henne, förgiftning, ett dyk som kunde ha slutat med drunkning och det sista som hände för ett tag sedan har jag inte ens hunnit berätta om än. Hon får väl göra det själv nästa gång hon skriver ;-).

När Noomi var i ettårsåldern blev hon dessutom så otroligt trotsig och tjurig, jag höll på att bryta ihop var och varannan dag. Hon gnagde och tuggade på allt och ifjol i augusti fick jag köpa tre nya halsband + ett koppel... under samma vecka! Noomi har alltid varit så sen med allt, till skillnad från Mollie som väl knappt var nyfödd när hon blev rumsren. Noomi blev inte rumsren förrän hon var mycket över ett år och jag hade väl i princip gett upp hoppet om att hon någonsin skulle bli det. Då blev hon det :-).


Det här är nog den bild av Noomi som jag tycker allra mest om, för jag tycker att den visar hennes själ på något sätt. Hon är så otroligt genomsnäll, så oskyldig och ärlig och hon har ett mycket stort hjärta i sin lilla kropp. Man kan nog inte vara mer kärleksfull än vad Noomi är, varje morgon får alla rejält med pussar och kramar av henne och när sedan Mollie vaknar också är lyckan total. Då blir Noomi så glad så hon kastar sig ner och gör en kullerbytta sidledes, sedan ställer hon sig upp och så kastar hon sig ner igen och gör en kullerbytta åt andra hållet och så fortsätter det :-). Det är som att hon blir så lycklig över att alla är vakna och tillsammans igen!

I förhållande till Mollie är Noomi mycket mindre och många vi möter tror att hon är en valp :-). Hon är konstigt nog ganska valpig och mjuk i kroppen fortfarande och älskar att bli buren, ligga i knät och få vara bäbis :-).


Det måste ha varit Noomi som myntade uttrycket "det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder" ;-). Mollie kan tvärvända när vi kommer ut om det till exempel visar sig regna jättemycket, medan Noomi alltid tycker att det är lika roligt att vara ute, oavsett om det är snöstorm eller spöregnar. Om hon hade varit ett litet barn, hade hon varit det där barnet som hoppar i alla vattenpölar eller som är ute och leker i timtal och sedan är lerig från topp till tå när hon kommer in :-).

En beagle ska ju vara robust och tålig och det är hon verkligen. För en jakthund är det viktiga egenskaper och jag kan redan nu se framför mig hur Noomi sitter och väntar vid ytterdörren klockan fyra på söndagsmorgnarna för att få åka ut i skogen med husse, medan Mollie gärna stannar hemma och tar sovmorgon eftersom det spöregnar ute ;-).


Det här är en av de senaste bilderna av Noomi, den tog jag i somras när vi var i Dalarna. Hon ser så stor och vuxen ut på något sätt, men hon är lika liten som hon alltid har varit: 34 cm i mankhöjd och 10 kg lätt. Däremot så blir hon bara lugnare och vuxnare i sinnet ju äldre hon blir, vilket kanske är tur ;-).

Lilla älskade Noomi, lilla Plutte, du är som en stor sol i våra liv. Det är ofattbart att så mycket kärlek kan strömma ur någon så liten! Jag är så glad att du finns och att du är en del av oss.

Önskar alla en trevlig helg!

Många kramar
Bitte

En helg att minnas!


Förra helgen begav vi oss söderut, på fredagen styrde vi kosan mot Linköping. Första stoppet blev i Bromma, där vi lämnade Mollie och Noomi till "barnvakten" som bor strax bredvid gamla Beckomberga sjukhus. Vilket fantastiskt område! Jag har aldrig vetat att det är så vackert och fridfullt där. Stora lummiga parker, ståtliga gamla träd och så hundratals harar som skuttade runt i parkerna till Mollie och Noomis stora förtjusning ;-).

Vi kom fram till Linköping strax före midnatt och tog in på First Hotel där jag har bott tidigare. Det är ett riktigt bra hotell och på lördag morgon när vi gick ner för att äta frukost, upptäckte jag att att foajén och även matsalen numera består av halva PB Home's sortiment. Det var så otroligt smakfullt och fint överallt, även H blev helt betagen i många av sakerna, men även i möblerna :-).

Efter frukosten begav vi oss så till Söderköping...


Hela familjen möttes vid lunchtid på ett café/restaurang som heter Åkrogen och ligger alldeles vid ån som går genom staden. Vi hade förbeställt maten och jag hade beställt gös på planka, vilket jag inte ångrar. Gud, så gott det var! Det var så spännande att prova gös, det är ingen fisk man förknippar med Norrland direkt och det var premiär för min del.

Efter lunchen strosade vi runt i stan, Söderköping är en sån söt liten lilleputtstad, med vackra trähus och kullersten på gatorna. Här spelades Madicken in och man känner igen en del vyer från filmen.

Så var det dags att checka in på Söderköpings Brunn...

Söderköpings Brunn anlades redan 1718 på Sankta Ragnhilds källa, men det var först i början av 1800-talet som man började åka dit för att "dricka brunn"och kurera sig. Vad sägs om följande program:

Kl. 04.30 väckning, därefter ett kallt vattenlavemang
Kl. 11.00 Sittbad
Kl. 17.00 Ståbad
Kl. 21.00 Sittbad och inpackning, därefter sänggående

Kanske tur att man så här 200 år senare i stället har anlagt ett underbart spa på hotellet, dit man kan bege sig efter att man sovit ut ordentligt ;-). Redan i entrén  möts man av de mest ljuvliga dofter från spa-avdelningen och den omisskännliga doften av bassänger. Rummen går i gammaldags stil, vilket jag gillar! I badrummet fanns till exempel ett badkar med tassar. Jag kan absolut tänka mig att åka hit igen för en ren spa-helg med bad och behandlingar :-).


Mamma hade bokat in tårtbuffé på eftermiddagen, jag var fortfarande proppmätt efter gösplankan men några små kakor och tårtbitar gick ändå ner ;-). Tårtbuffén serverades i en av de många salongerna med äkta mattor på golvet, kristallkronor i taket och väggarna fulla av gigantiska oljemålningar. Me like! :-)

Det känns som att vi inte gjorde annat än åt hela helgen, för timmarna gick snabbt och innan jag hann blinka var det dags för middag. Vi träffades först allihopa på mammas och pappas rum, mamma fick sin 70-årspresent av oss barn med familjer och vi grattade även vår fina svägerska J som fyllde jämnt dagen innan.

Sedan var det dags för middagen, oj så gott det var! Jag satt bredvid lilla E och beställde från barnmenyn till henne. När maten kom in märkte jag att jag visst beställt fel förrätt till henne, men som tur var verkade hon ha glömt bort vad hon egentligen ville ha ;-).


Efter maten sa pappa att det var lite konstigt att inte vi tre barn som alla håller/har hållit på med musik inte sjöng något för mamma ;-). Sagt och gjort, jag, min lillasyster och lillebror smet iväg till en av de andra salongerna för att öva ihop något lite snabbt. Det gick rätt bra, men min lillasyster som fick barn för bara några månader sedan var tvungen att amma samtidigt som vi övade :-). Det är smällar man får ta, men vi kom överens om att det kanske skulle vara bättre om hon INTE ammade när vi skulle sjunga för mamma...

Plötsligt stängde restaurangen och alla middagsgäster började resa sig från borden. När vi stämde upp ett trestämmigt "Ja, må hon leva" stannade många till så vi fick publik till sången :-). Sedan sjöng vi Amazing Grace, för det är en sång både mamma och pappa tycker mycket om.


Det är inte klokt så snabbt lördagen försvann, nästa dag efter en helt underbar frukost checkade vi ut och åkte i karavan på vindlande små vägar till Mon i St Annas skärgård. Det var en riktigt vacker sommardag, men när vi kom dit ut slog vädret plötsligt om och det började spöregna. Vi som skulle norrut var tvungna att hoppa över den inplanerade båtturen, men vädret gjorde att det kändes helt OK :-).

I Bromma hämtade vi först våra småflickor som studsade som små gummibollar när vi kom, sedan var det dags att skjutsa sonen till Bromma flygplats. Det kändes så vemodigt att skiljas från honom igen, men vi kom fram till att vi haft hela tre månader tillsammans i sommar och jag är så tacksam för det. Allt har ett slut, men när hösten kommer får man leva på vackra sommarminnen :-).

Tack snälla mamma och pappa för att ni bjöd så flott hela helgen och för att ni hade ordnat allt så fint! Det var så härligt att få träffas hela familjen igen, det är så sällan vi alla kan sammanstråla. Att få vara tillsammans och ha varandra, är den största lyckan.

Många kramar
Bitte

torsdag 23 augusti 2012

Mot sydligare breddgrader...


Här fixas det och fejas, för i morgon åker vi mot sydligare breddgrader, till Linköping närmare bestämt. Mamma fyller 70 i helgen så hela familjen ska mötas upp och fira henne :-). Det är bäst att jag inte stannar uppe för länge ikväll och nattsuddar eftersom jag ska köra långt i morgon!

Jag lyckades lägga in en nyhet igår i butiken, ni skymtar den i bakgrunden på bilden ovan. Det är en gammal bordsspegel i gjutjärn, den är så snirklig och vacker och i fint skick för sin höga ålder.


Nya halsband och små askar gjorda av snäckskal finns också inlagda, halsbandet på bilden ovan är inte gjort av pärlor som man skulle kunna tro, utan av pärlemor. Alltså av oregelbundna bitar från musslans inre skikt, dessa har sin naturliga färg och skimrar vackert i samstämmiga ljusa nyanser.

Missa inte heller de antika ateljéfotografierna av unga män från Kungliga Flottan. Vilka killar! ;-)


Här är en detaljbild av spegeln, jag tycker så mycket om det ihåliga hjärtat, rosorna, akantusbladen... det finns förvisso många vackra nytillverkade saker, men mitt hjärta klappar nog hårdast för de gamla ändå :-).


Ja, jag hinner nog inte lägga in fler nyheter innan jag åker, men ni ska få en liten sneak peak av något mycket fint som dyker upp i butiken på måndag kväll. Den vackra vågen och några andra antika skönheter på temat sekelskifteskök finns snart i en butik nära dig ;-).

Önskar alla en riktigt fin helg!

Många kramar
Bitte

måndag 20 augusti 2012

Ikväll börjar Robinson!

Ja, det har väl inte undgått någon :-). Vi kommer som vanligt att sitta bänkade framför TV:n, för Robinson har alltid tjusat oss av olika anledningar. H som är gammal fältjägare har nog haft en och annan fundering på att söka till programmet, kanske inte de senaste åren men under de allra första omgångarna på 90-talet :-). Själv är jag inte fullt så äventyrlig, trots att jag har dykcert skulle jag nog drunkna redan under första tävlingen ;-). Däremot tycker jag att såna här program brukar vara intressanta studier av människan, de visar precis hur ofullkomliga vi är, speciellt i extrema situationer. Den här omgången tror jag kommer att bli extra rolig att se just för att det bara är gamla Robinson-profiler med.

Självklart gillar jag också programmet för att det för tankarna till en härlig resa vi gjorde för några år sedan, då vi bland annat bodde på grannön till Tengah i Malaysia, den ö där flera Robinson-omgångar spelats in.


Vi åkte i en större gummibåt ut till ön, det gick i en rasande fart och vågorna slog hårt mot båten. Känslan var precis som att befinna sig i inledningen till Robinson :-). Den här träbron var vad som mötte oss när vi äntligen var framme och efter träbron fanns flera bruna skyltar som man känner igen från programmet. Det är på den här ön (Pulau Besar) som inspelningsteamet brukar bo. Vi bodde också i den bungalow-by där teamet brukar husera, det fanns inte så mycket att välja på och det här stället hade fått bäst omdömen av tidigare gäster. Trots hyfsade omdömen, visade det sig att stället var i betydligt sämre skick än vi hade förväntat oss.

Under våra dagar på ön var vi i princip de enda gästerna så det kändes både lite tomt och ödsligt, men vi fick ha den oerhört smutsiga poolen för oss själva! ;-)

Standarden var som sagt sådär, förutom maten som var helt fantastisk! Maten i just den här bungalow-byn är bland det bästa jag någonsin ätit under våra resor till Asien. Det var en blandning av kinesiskt, thai och inhemsk mat. Mmm, säger jag bara :-).

Här på Pulau Besar lärde jag mig en läxa. Det var samma dag som vi skulle åka därifrån och började packa ihop så smått. För att göra en lång historia kort så fanns det en hel del att anmärka på när det gäller den bungalow vi bodde i. Det allvarligaste var att det GLIPADE rejält mellan golvet och dörren, jag skulle uppskatta det till en 5-6 centimeters öppning. Det glipade också i taket och runt fönstret. Vi bekymrade oss konstigt nog inte så mycket för att det kunde komma in ormar och liknande, däremot bekymrade vi oss över eventuella blodsugande myggor som kanske ville hälsa på nattetid.. :-)

Jag skulle precis flytta på min väska (som av misstag stått öppen under dagen) när jag såg att det satt något stort och grått på den. Det var en stor spindel!!! Först trodde jag att den var död för den såg lite hoptryckt ut, så jag ropade på H för att han skulle komma och ta bort den. När H kom in i rummet, "vecklade" spindeln ut sig och gjorde snabbt ett hopp nästan ner i min väska. Det gick plötsligt upp för oss att spindeln kunde vara riktigt farlig... efter många nervkittlande minuter, hjärtklappning och ett blodtryck som stigit till oanade höjder, lyckades H till sist döda spindeln.

Det var inte så jätteroligt att packa väskan sedan, jag lärde mig då att aldrig lämna en resväska på glänt och att inte bo någonstans där till och med en orm skulle kunna ta sig in....

Nåja, det är tur att man lär sig av sina misstag och blir klokare med åren :-). Det jag faktiskt minns mest av den underbara ön är inte incidenten med spindeln, utan den sagolika stranden som aldrig tycktes ta slut. Sanden var så mjuk och len under fötterna och det var så härligt att sitta där och blicka ut över havet. Ön ni skymtar i fjärran är Tengah, vi försökte enträget ta oss dit, men hittade ingen som ville skjutsa oss :-).

Nu ska jag sätta på kaffepannan, snart börjar Robinson!

Många kramar
Bitte

fredag 17 augusti 2012

Högsommarvärme och ännu fler nyheter


Vilken högsommarvärme vi får njuta av, och det bästa av allt är att den ska hålla i sig över helgen också :-). Även fast de tjatar på nyheterna om att hösten har gjort sitt intåg, är det fortfarande sommar i Härnösand i alla fall. Jag har semester den här veckan och även fast jag har jobbat med butiken en hel del, har jag hunnit njuta lite av solen och värmen också :-).

I eftermiddags låg jag i soffan och bläddrade i några inredningsböcker och hade fönstren på vid gavel för att försöka få det lite svalare inomhus. Jag vet inte om det hjälpte så värst, men mina skira vita voile-gardiner fladdrade som segel i vinden och jag låg och tittade på dem en lång stund. Det var ganska rogivande faktiskt :-).


Lite nytt har blivit inlagt i butiken igen, bland annat det vackra antika skohornet på bilden ovan. Det är redan sålt ;-). Fler antika fågellitografier, två oljetryck med hästar, gamla spetsar till gåspennor och lite annat smått och gott finns nu under Nyheter. Jag lade in mitt allra sista anteckningsblock också, blocken är som sagt slut nu men jag har lagt en beställning på helt nya anteckningsböcker som kommer hem någon gång i september. De verkar vara jättefina, så det ska bli spännande att se dem på riktigt! :-)

Jag har också fyllt på med fler varor i sommarrean, den fortsätter hela augusti ut. En hel del varor är ju på väg hem, så jag behöver tömma en del hyllor för att få plats med allt som kommer :-). Jag har lagt flera beställningar från olika leverantörer, däremot har jag efter timmar av velande fram och tillbaka bestämt mig för att INTE åka ner på Formex-mässan i helgen. Jag har alldeles för mycket att stå i som det är och har redan lagt de beställningar jag hade tänkt lägga. Däremot kanske jag missar lite nyheter och den rejäla dos av inspiration man brukar få på Formex, men slipper i stället skavsår och ryggont. Ja, jag försöker se det positiva i att inte åka :-). 

Och... jag har lite andra planer för Aunt Molly's, ni kommer att få se framöver. Det är antika skatter på väg hem, såna som man inte hittar på Formex..... ;-).


I morgon ska vi på en ny "uppvisning" med lill-Noomi och Mollie, det ska bli härligt nu när det ska bli så fint väder. Det får bli lite träning ikväll på att gapa fint, som ni vet har Noomi inga problem med att gapa men Mollie gör det helst inte i onödan... ;-).

Med några sommarblommor i en gammal sockerlåda önskar jag alla en riktigt fin helg i solskenet!

Många kramar
Bitte

tisdag 14 augusti 2012

Bröllop och lite nyheter


Inläggen duggar då inte tätt... ;-). Det har varit så fullt upp och är fortfarande, men den här veckan har jag semester och kan ägna mig lite mer åt Aunt Molly's och bloggen. Jag har ju en hel bil full med saker som ska fotograferas och läggas in i butiken, jag kommer att uppdatera med nyheter flera gånger om dagen den här veckan!

Vi var ju på bröllop förrförra helgen och det blev en jättefin dag och en låååång natt i goda vänners lag. H och jag var inte hemma förrän halv fem på morgonen! ;-) Vigseln i kyrkan var en mäktig upplevelse. Det hällregnade ute och började också åska, så åskan ackompanjerade kören, vars skönsång fyllde hela kyrkan. Det var en sällsam upplevelse och många, inte minst brudgummen, rördes till tårar under körens och de fantastiska solisternas insatser.

Det regnade i princip hela dagen, kvällen och natten, men en kort stund före middagen tittade solen fram och vi hann ta några foton av brudparet framför bagarstugan. Ja, bröllopsfesten för alla 150 gästerna hölls hemma hos brudparet! Ni ser ju de fantastiska snickerierna på bagarstugan (och hur stor den är), då förstår ni hur själva bostadshuset måste se ut. Stora salonger i fil, originalkakelugnar i varje rum, originaltapeter från 1800-talet, ja, det är nästan så man svimmar av salighet när man ser allt vackert :-).
 

Det tar sin lilla tid att lägga in alla nyheter, de här vackra och ovanliga kakformarna från ett gammalt bageri i Dalarna var inte ens diskade när jag köpte dem och de var inte helt lätt att rengöra  ;-). Men, skam den som ger sig och jag fick dem rätt fina till slut! Det är så roligt när man hittar sånt som man sällan eller aldrig ser :-).

Lite mer husgeråd och flera uppsättningar med gamla speceriburkar är på ingående och mycket annat smått och gott! :-)


Jag har också fått tag på några riktigt fina gamla kakburkar, den på bilden ovan har ett mönster som påminner lite om Gustafsbergs mönster Alva. Mycket av det jag har köpt går för ovanlighetens skull i blått och vitt, det känns fräscht och somrigt. Och... sommaren håller i sig trots att de sa på nyheterna att hösten har kommit till vissa delar av vårt avlånga land. Hmm... det stämmer då inte :-).

Ikväll ska jag sätta mig och kika in till er allihopa som lämnat så fina kommentarer hos mig, det känns som om det var evigheter sedan jag promenerade runt i Blogglandia! :-) Tack snälla ni för alla fina ord!

Många kramar
Bitte

fredag 3 augusti 2012

I rosenrött jag drömmer...


Quand il me prend dans ses bras, il me parle tout bas, je vois la vie en rose... ni känner säkert igen refrängen till den gamla franska schlagern som var en av Edith Piafs mest älskade :-). På svenska går refrängen: När du vilar i min famn och viskar ömt mitt namn, i rosenrött jag drömmer.....

Mamma brukade ofta nynna på den när jag var liten (mamma, jag vet att du kommer att börja sjunga på den direkt när du läser den här texten :-). Själv kan jag inte hela texten utantill, men jag tycker mycket om den franska versionen, ja, jag lyssnar på äldre fransk musik lite då och då. Just Edith Piaf har varit en favorit ända sedan jag var tonåring.
 

Häromdagen när jag skulle fota några nya varor till butiken, hamnade jag i en slags rosa mood och bestämde mig för att alla bilder skulle få en rosa bakgrund. Sagt och gjort, jag tog ett antal rosa foton och lade dessutom in flera av dem. Men... det blev inte bara ett rosa skimmer över nyheterna, utan butiken blev som sagt väldigt ROSA. Lite för mycket av det goda kan ju vara alldeles underbart, men jag tror att det i så fall blev lite för mycket av det underbara... ;-). Därför fotade jag om alla sakerna, men utan rosa bakgrund den här gången!

Det är roligt att experimentera med färger, saker och ting förändras verkligen beroende på vilken färg omgivningen har! Jag tror att det är en av anledningarna till att den ljusa/vita inredningsstilen håller i sig år efter år, för mot en ljus eller vit "bakgrund" framhävs varje detalj, men framför allt så framhävs människorna i hemmet mer. Vissa färger slukar allt i sin omgivning, eller påverkar omgivningen så starkt så att saker och ting inte kommer till sin rätt, men det gör inte den vita färgen. Det låter kanske lite flummigt, men jag tror att det ligger något i det :-). Vad ska man säga om rosa?


På lördag är vi bjudna på bröllop, det är kanske därför allt går i romantikens tecken den här veckan och jag tar rosa fluff-bilder och drömmer i rosenrött ;-). Jag ser verkligen fram emot lördagen, det är så vackert med bröllop och det är inte allt för ofta man känner någon som gifter sig nuförtiden. En klänning från Cream är inhandlad, tro det eller ej, men den är inte rosa utan dovt smutslila skulle man kunna säga. I morgon ska jag försöka hitta några matchande skor också!

I morgon kväll ska jag för ovanlighetens skull bara ägna mig åt mig själv, tona håret, fixa naglarna och kanske sippa på ett glas rosa pärlande rosévin... :-).

 

På tal om Edith Piaf så vill jag tipsa om filmen La vie en Rose, har ni inte sett den så se den! Det är en film om hennes liv, om stor kärlek och stor sorg... och inte att förglömma: en STOR röst i en sparvs kropp.

L'amour, mina vänner! :-)

Många kramar
Bitte