Med önskan om en trevlig helg!

 

Kikar in som hastigast för att önska alla en trevlig helg! Jag ska strax bege mig till flygplatsen då jag ska tillbringa helgen i Göteborg. Fina C konfirmerar sig i morgon så det vill jag förstås inte missa! :-)

Idag skiner ÄNTLIGEN solen och när jag gick hem på lunchen kände jag plötsligt doften av ljummet regn (det regnade hela gårdagen och natten), det doftar så mycket härligare än vad iskallt regn gör. Våren är nog äntligen på väg! :-)

Ha en trevlig helg i solskenet!

Många kramar

Bitte

Ja, vi elsker dette landet...

Foto:www.acrossgreenland.com

... och vi elsker då sannerligen Nora, vår undersköna lillasyster. Nora, du vackra och vilda, självständiga och starka, fria och framgångsrika. Idag vajar frihetens flagga mot en klarblå himmel och vi gläds med dig, men saknar dig en smula. Du klarar dig alldeles för bra utan oss... :-).

Jag tycker att det är lite synd att vi svenskar inte firar vår egen nationaldag i lika hög utsträckning som man gör i vårt kära grannland. Det beror nog till stor del på att vi en gång var en stormakt och därför aldrig har tvingats in i unioner eller behövt kämpa för frihet och självständighet som många andra länder har fått göra.

 

Norge kommer alltid att ha en särskild plats i mitt hjärta, då mina föräldrars bästa vänner kommer därifrån. Som ni förstår blev det därför en hel del Norge-resor under min barndom och de flesta gick till Mo i Rana i norra Norge där mina föräldrars vänner bor. Några sommarveckor tillbringades också på ön Helligvaer (bilden ovan är därifrån, fotograf okänd) utanför Bodö, där vi hälsade på ett annat norskt par som mina föräldrar träffade ibland. Jag kommer aldrig att glömma den salta doften av hav och tång, hur vi letade vackra sjöborrar, eller hur vi lekte med smurfar på klipphällarna :-).

En del människor bär man med sig i hjärtat så länge man lever och mina föräldrars bästa vänner, Asle och Svanhild, är två av dem.

Foto: www.indulgy.com 

För ett och ett halvt år sedan var det också till Norge vi styrde kosan för att hämta hem vår lilla Noomi. Hon är född vid Våttåfjellets fot i Sör- Tröndelag och om någon funderar på att köpa en liten beagle, kan jag varmt rekommendera den kennel vi köpte henne från. Uppfödaren är väldigt seriös och något jag minns att jag tyckte var beundransvärt, var att han gjorde egen mat till hundarna av fisk han dessutom fångat själv (!). När vi hämtade Noomi fick vi med en stor bit fryst "fiskkaka" som vi skulle bryta en bit av och blanda med lite varm mjölk. Jag tror att det är därför Noomi blir alldeles vild och galen när hon känner doften av fisk och skaldjur, det är det hon tycker allra mest om :-).

Foto:www.yusrablog.com

Jag har varit både i norra och södra delarna av Norge, men en plats som finns på min "platser-att-besöka-lista", men som jag fortfarande inte besökt, är Röros. Det skulle vara så häftigt att resa dit vintertid, gärna under Röros marknad, men jag skulle nog mest titta på alla gamla vackra hus från 1600-talet. De finns med på Unescos världsarvslista!

Jag skulle också någon gång vilja besöka Nidarosdomen i Trondheim, vi var ju inte så långt ifrån när vi hämtade Noomi, men då kändes det inte som att det var läge för kyrkobesök :-). Vilken arkitektur!!! Nidarosdomen kallades under medeltiden för Cor Norvegiae - Norges hjärta. Det är den kanske fortfarande? :-)

 

Foto:www.theforeigner.no

Visst var det lite roligt att en röd dag i år sammanföll med Norges nationaldag? Vi får väl fira lite idag vi också :-). Annars tänkte jag idag ta rätt på ungefär 40-50 kg antikt porslin som jag precis fått hem och i morgon styr jag kosan mot Göteborg då min brorsdotter C konfirmerar sig på lördag.

Ha en fin syttende mai! :-)

Många kramar

Bitte

Dagens nyheter och våren som försvann

 

Hoppas att ni har det bra i regnrusket! Själv börjar jag bli riktigt LESS på att vi aldrig får vår häruppe i norr!!! Maj brukar ju normalt vara en av de allra vackraste månaderna på året med vitsippsbackar, grönska och värme. De senaste fyra veckorna har temperaturen inte orkat över 6-7 plusgrader en enda gång och det har regnat och stormat i stort sett varje dag. Emellanåt tar det i så det knappt går att vara ute!

Träden har börjat få små bleka knoppar så det går i alla fall framåt, men de är fortfarande tråkigt kala ;-). De små vårblommorna har dukat under av allt regn och vinterjackan används fortfarande flitigt... i mitten av maj! Dags att emigrera... ;-).

Något som lyste upp gråvädret förra veckan var en leverans från Olsson & Jensen. Det var så spännande att packa upp alla kartonger! :-)

 

De underbara ljusstakarna på den översta bilden var till och med finare i verkligheten än på bild, och det var även den stora lyktan på bilden ovan. Det är så snyggt med det rostiga till det nötta vita! Lyktan är riktigt stor så ett blockljus får plats i den.  

 

 

På Formex i januari blev jag totalt förälskad i två lampor från Olsson & Jensen, en av dem var den rostiga trattlampan på bilden ovan. Jag missade ju de två första dagarna av mässan då jag kom dit direkt från Peking och med jet-lag i kroppen orkade jag inte lägga några beställningar det första jag gjorde. När jag väl lade en beställning hade redan trattlamporna tagit slut! 

Trattlamporna är både lite jugendinspirerade med sin klockform (jag tänker på blommor som blåklockor och liknande), men de påminner också om trattarna till gamla trattgrammofoner :-). Den jag har beställt hem är rostfärgad med matt yta, jag tyckte att den var vackrast av de tre modellerna och en sådan kommer snart att få flytta hem till mig... ;-).

 

Den andra lampan jag föll handlöst för var bords-/skrivbordslampan på bilden ovan. Den är också rostfärgad med matt yta och är tillverkad av återvunnen plåt. Den ser ut att vara från 20-/30-talet och den är sååå läcker! Bilderna gör den verkligen inte rättvisa. Jag ska försöka ta bättre bilder av den, men den är hela 60 cm hög så det är inte helt lätt att få med hela lampan på bild!

Bordslampan sålde slut direkt på mässan, det fanns inte en suck att jag skulle hinna få ett ex av den, men som tur var finns de i lager igen :-).

Jag kommer att ta hem fler modeller av lampor och lampskärmar i sommar, kategorin BELYSNING har återuppstått igen i samband med den här leveransen. Jag fick också hem söta lampskärmar i vitt och gammalrosa - årets färg :-).

I leveransen fanns också sommarens sötaste ljuslyktor, stora blekrosa lyktor av fattigmanssilver. Rosa kuddar, vackra vita porslinskannor, en ny modell av förstoringsglas, plus lite annat smått och gott är nu inlagt i butiken. Du finner alla nyheterna HÄR.

Ha en fortsatt fin vecka!

Många kramar

Bitte

ALLA BILDER ÄR FRÅN OLSSON & JENSEN.

Pipsaker och pluttskor

 

En dag när våran husse hade kommit hem från varmare länder, hämtade han ut paketet med våra snöskor. Först fick Mollie prova sina och hon tyckte att de kändes lite konstiga först, men sedan började hon gilla dem! Efter det var det min tur och husse satte på mig pluttskorna. När han hade satt på mig dem blev jag så otroligt ledsen, det kändes nästan som att jag inte orkade leva längre. Jag gick bort till ett hörn och bara ramlade ihop där.

Mollie kom springande för att hjälpa mig av med pluttskorna, för hon såg hur ledsen jag blev av dem. Hon bet och slet och drog i pluttskorna, men ingenting hjälpte. De satt så hårt fast med kardborrband så hon kunde inte få av dem. Till sist kom husse och hjälpte till att ta av mig pluttskorna och sedan lyfte han upp mig och kramade mig, men jag var helt livlös. Matte kom springande med godsaker till mig, men jag vaknade inte fast hon försökte få mig att äta. Då blev hon helt förtvivlad och husse blev också jätteledsen när jag inte vaknade igen.

 

Husse satt med mig i famnen och jag levde nästan inte längre, när jag kände att det var någon som buffade på mig. Jag orkade inte se efter vem det var, men någon bara fortsatte att buffa på mig, hårdare och hårdare. Efter en lång stund öppnade jag ögonen och då såg jag att det var Mollie som stod där med ett gosedjur i munnen som hon ville att vi skulle leka med. Jag kände att jag inte orkade, men hon fortsatte att buffa på mig tills jag gick ner på golvet och bet tag i gosedjuret. Då blev hon helt vild och började släpa runt mig i hela huset, jag fick bita mig fast allt jag orkade! Mollie var helt galen och vild, hon har aldrig varit så där vild förut. Hon sprang och släpade mig fortare och fortare och sedan började vi brottas och Mollie gjorde superhårt motstånd. Det var så himla kul! Vi lekte och lekte tills jag var helt glad igen och sen gjorde matte kvällsfika och husse sa att jag aldrig mer behöver ha pluttskor eftersom jag blir så ledsen av dem.

Nästa dag hittade jag ett ben som hade vi hade gömt. Mollie såg benet samtidigt och vi sprang ikapp för båda ville ha det. Jag hann först och Mollie blev supersur och gick och lade sig i soffan och surade. Jag hoppade upp bredvid henne och smaskade så mycket jag kunde när jag åt det för att hon skulle höra hur gott det var. Mollie började pipa för hon ville att matte skulle ta bort mig. Tror hon, ja!  Matte kom och sa till mig att jag drygade mig när jag låg och smaskade Mollie rätt i örat och att det hördes ända in i köket. Tror hon, ja! Det var ju mitt ben och jag gör väl det jag känner för!

 

På eftermiddagen kom husse på att han skulle måla altanen och sen ställde han dit en stor järngrind så att vi skulle kunna vara därute med honom utan att smita. Husse målade och målade, han verkar älska att klättra upp och ner för stegar. Matte kom ut och frågade om vi ville följa med på en promenad i solskenet och så började hon att flytta på järngrinden. Då började den att falla...... aaaaaahhhh!!! Matte skrek och Mollie skuttade undan. Jag förstod ingenting och visste inte vad jag skulle göra, jag bara såg hur grinden kom närmare och närmare mig. Grinden ramlade rätt över mig och jag blev livrädd. Jag försökte springa för livet, men matte fångade mig och höll fast mig fast jag sprattlade. Mollie sprang iväg men husse lyckades fånga henne på gårdsplanen.

Jag var så himla rädd, jag ville bara springa så långt bort jag kunde! Matte höll fast mig och kramade mig superhårt och sen sa hon att hon håller på att bli tokig för att det alltid händer något. Hon sa att det aldrig ramlar sockerpaket eller grindar i huvudet på Mollie utan bara på mig. Det är väl inte MITT fel heller? MÖRDAJE!

Matte blev superorolig för att jag kanske hade fått hjärnskakning så jag fick gå in och vila mig en stund i stället för att promenera. Matte fick så dåligt samvete för att jag nästan hade blivit mosad så hon gav mig min bästa efterrätt: skivade bananer och vispad grädde. Det är SUPEJGOTT! Sedan fick hon ännu mer dåligt samvete över att hon nästan hade mördat mig, så hon åkte och köpte en ny leksak till mig. Det var en liten hund, men kroppen var en tennisboll och så pep den när man bet den i huvudet. Den var SUPEJKUL och jag lekte med den hela kvällen. Jag älskar pipsaker men jag älskar inte pluttskor.

Hälsningar

Noomi