söndag 31 juli 2011

Lazy Sunday


Idag har varit en riktigt härligt "lat" dag, trots att jag har jobbat hela dagen. Eftersom det är söndag har jag tillåtit mig att ta det lite lugnare och jag upptäckte för några timmar sedan att det är rätt avkopplande att packa paket :-). Man hinner fundera och filosofera kring livets små och stora frågor.

Jag har också hunnit fotografera några av nyheterna och lagt ut dem i butiken. Ja, det är verkligen en salig blandning av allehanda ting! :-)


Det är många som har hört av sig och frågat efter blomsterfakirer, de har varit svåra att få tag på, men nu har jag hittat flera stycken! Jag lägger in dem i butiken under kvällen.

Hoppas att ni har haft en riktigt härligt lat söndag! :-)

Många kramar
Bitte

fredag 29 juli 2011

Rosor i ett sprucket krus...


Så stod den där, ensam och övergiven på en hylla och jag kunde inte för mitt liv förstå varför. Det var en av de sötaste terriner jag någonsin sett, en Gustafsberg Rococco, dessutom i röd-vitt, vilket man inte lika ofta stöter på som det blå-vita mönstret.

När jag tittade närmare på den, upptäckte jag att det vackra fatet som hörde till hade flera stora naggar. Fatet behöver man inte använda, tänkte jag, och tittade ännu lite närmare på själva terrinen. Porslinet var så vitt och fint, man kunde nästan ta terrinen för nytillverkad, trots att jag visste att serien tillverkades kring det förra sekelskiftet. Den röda färgen lyste så fint, de karakteristiska handtagen hade aldrig varit avslagna, det fanns inga krackeleringar eller missfärgningar... men så såg jag...

... att på en kortsida fanns en stor genomgående spricka som mörknat med åren. Jag stod bara och tittade på sprickan en lång stund och velade fram och tillbaka, fram och tillbaka. Terrinen var så oerhört vacker, om det inte var för den fula sprickan...


Många av oss har djupa sprickor inombords, våra ansikten krackelerar med åren vare sig vi vill det eller inte, men ändå finns det så mycket liv inom oss. Precis som oss själva, är kanske rosor som vackrast när de sakta börjar vissna, de mjuknar och blir bruna i kanterna, men trots det doftar de lika underbart som när de var nyplockade, spänstiga och rakryggade.

Jag kunde inte låta bli att göra en koppling till Frödings rader: "Strunt är strunt och snus är snus, om ock i gyllne dosor. Och rosor i ett sprucket krus är ändå alltid rosor". Ja, visst är rosor alltid rosor, även när skönheten är i förfall? När jag än en gång såg på terrinen som ståtade så praktfull på hyllan, trots sin spricka, insåg jag att en antik terrin från Gustafsberg ändå alltid är en antik terrin från Gustafsberg...

Därmed fick den följa med på färden hem, omsorgsfullt emballerad som den forna dyrgrip den en gång var. Om några dagar flyttar den in hos Aunt Molly's, jag vill tro att någon kommer att se dess skönhet :-).

Med det vill jag önska er alla en riktigt fin helg!

Många kramar
Bitte

onsdag 27 juli 2011

Sommarrea hos Aunt Molly's!


Nu är det stor sommarrea hos Aunt Molly's, då jag behöver rensa hyllorna för att ge plats åt alla nyheter. Jag har nästan hela bilen full med varor som jag köpt de senaste veckorna under vår road trip, jag plockar in en påse i taget, diskar, tvättar, fotograferar och försöker finna en lämplig plats att ställa dem på :-).

Först ut är de viktorianska tavlorna av Henriëtte Ronner-Knip, de är oljetryck på linnecanvas med dubbelt färglager. Detta gör att oljetrycket i princip ser ut som en riktig oljemålning. Oljetrycken kostar nu 295 kr.


De vackra roskuddfodralen från Olsson & Jensen är också nedsatta, de mäter hela 60 cm i diameter och är härligt stora och fluffiga och blir ett vackert blickfång i soffan (eller vart man nu vill ha dem :-). De kostar nu 298 kr.


De champagnefärgade roskuddfodralen är också nedsatta, de är nästan mina favoriter när det gäller kuddar. Vilket otroligt arbete det måste ha varit att sy fast alla små rullade rosor över hela kudden! De kostar nu 275 kr.


Jag har två modeller av öppningsbara hjärtan, de är jättefina att ha liggande någonstans som dekoration, men de har också en ögla på baksidan så att man kan hänga upp dem. Man kan också förvara småsaker i dem. Hjärtat på bilden kostar nu endast 99 kr.


Alla varor från Geodesis är också nedsatta och jag vill puffa lite extra för dem. Geodesis har mycket exklusiva produkter, de kostar i och för sig lite mer än flera andra märken, men doftljusen har mycket lång brinntid och doftar underbart. Dofterna känns naturliga och är relativt milda, det har inte alls den syntetiska och konstgjorda doft som många andra märken har. De dofter som finns på lager är riktiga sommardofter: ros, freesia, svartvinbär, mimosa, lavendel, aloe och apelsinblom. Diffusern finns i dofterna ros, lavendel och svartvinbär.

Doftljusen kostar nu 199 kr och diffusern 275 kr. Alla reavarorna hittar du HÄR:

Ja, det var väl allt för idag :-).

Många kramar
Bitte

måndag 25 juli 2011

Sommarminnen...


Här kommer en liten sommarhälsning från mig :-). Det var ett tag sedan nu, det blev inte bättre än att jag åkte iväg en sväng igen! Det körde totalt ihop sig för H, då flera ur personalen blev sjuka o.s.v, så vi körde först ner varor till Borås, hämtade och lämnade några bilar i södra Sverige och fick efter det bland annat åka till Öland för att hjälpa till lite då en kille skadat sig.

Nu är jag ÄNTLIGEN hemma igen och det känns så otroligt skönt! Det här flängandet och alla mil i bil har slitit på, energin är inte riktigt på topp, så att säga. Nu tänker jag bara vara hemma och njuta av de sista sommarveckorna... :-).

Det som har varit bra med flängandet runt vårt avlånga land, är att jag hittat både smått och gott till butiken och det känns jätteroligt. Nu är det bara att ladda kameran... :-). Det är inte klokt så fort tiden går, det känns som att det inte är längesen jag var i Gällivare, men det är flera veckor sedan nu!

Foto: http://vglsrv.kommun.gellivare.se/upload/Fjallnas_esterno@.jpg
Det har ju nästan blivit tradition att vi åker en sväng till Gällivare varje sommar, så blev det även i år. Något jag bara älskar med Gällivare är det vackra Fjällnäs slott som tronar mitt i gruvriket. Här kan man prata om snickarglädje! :-) Slottet är inte ett "slott" i ordets rätta bemärkelse, utan uppfördes 1888 av överste Carl Otto Bergman (som öppnade Malmbergets gruva) för att användas som sommarhus (!). Slottet uppfördes också för att imponera på de riksdagsledamöter och andra höga tjänstemän som då och då besökte gruvområdena vid Malmbergets gruva. År 1894 kom till och med kung Oscar II på besök!

En av kvällarna i Gällivare köpte vi med oss lite mat och åkte sedan upp till Dundret för att ha picknick där. Det var en härlig och varm sommarkväll och vi slog oss ner på några bänkar och njöt av maten och utsikten.

Plötsligt blev Noomi livrädd för något och pep och försökte slita sig. Vi fattade inte först vad det var hon sett, men så upptäckte vi att hon fått syn på en vacker trädgårdslampa som tronade bakom bänkarna och antagligen blev hon rädd för den. Min lilla plutte är ju lite rädd av sig som ni vet :-). H lyfte upp henne och gick mot lampan medan hon sprattlade för att komma ner. H klappade på lampan och sa att den var fin, men Noomi såg fortfarande mycket tveksam ut. Ni skulle ha sett Mollies min när H klappade på lampan! Den var oslagbar, det var nästan så att hakan åkte i backen på henne. När H och Noomi sedan skulle "mata" lampan med mackan han höll i handen, tittade Mollie till på mig flera gånger. Hon undrade väl om det helt hade brunnit för H ;-).
- De är inte riktigt kloka någon av dem, sa jag till henne. Lampan kan ju inte äta mat!
Mollie hoppade upp på bänken och satte sig riktigt nära mig och bara stirrade på H och Noomi. Jag lade armen kring henne och sa:
- Det är bäst att vi håller ihop nu, man vet aldrig vad de här galningarna kan hitta på!
Mollie lade sin lilla tass i min hand. Resten av kvällen tittade hon väldigt konstigt på H och höll sig på betryggande avstånd ;-).


Ett av stoppen blev helt oväntat Askersund, en stad som jag knappt visste fanns ;-). Vi kom dit sent en kväll och kände att vi inte orkade fortsätta, utan behövde få några timmars sömn. Vi hittade ett bra hotell och när vi lite senare tog en kvällspromenad med hundarna, upptäckte vi vilken charmig och pittoresk liten stad det var. Därför stannade vi några timmar dagen efter för att bara strosa runt och insupa atmosfären. Askersund har en fin hamn och många gamla vackra hus, samt kullersten på alla smågator. Jag vill gärna återvända dit! Tyvärr tog batteriet slut i kameran så det blev bara en bild därifrån.

Foto: http://www.ostergotland.info
För några veckor sedan hade vi turen att få tillbringa nästan en hel dag i Vadstena. Jag besökte Vadstena för många år sedan, men hann inte med så mycket då förutom att strosa runt klostret. Det blev ett klosterbesök även den här gången, även inuti klostret, och det var en upplevelse! Det är en speciell atmosfär i Vadstena och för att använda ett utnött uttryck, kan man verkligen känna historiens vingslag där :-). Vi köpte fika på caféet nedanför klostret och satt nere vid vattnet och bara njöt av livet.

Efter det åkte vi bort till slottet och strosade runt på borggården en stund, gick över vallgraven och tittade på ankorna o.s.v. Jag hade gärna gått in i slottet, men vi hade hundarna med oss och det var på tok för varmt för att lämna dem i bilen. Därför får det bli en annan gång i stället :-).


Något av det vackraste minnena från resan är områdena kring Skövde. Först kom vi till Lidköping sent en kväll och vad vackert det var där! Dit vill jag åka någon gång och se mer av staden! :-) Dagen efter åkte vi runt söder om Skövde och jag slogs av hur vidsträckt landskapet var, det var som att himlen aldrig tog slut... det var så vackert så jag blev riktigt rörd :-). De milsvida fälten, den blå himlen... vi lever då sannerligen i ett vackert land...

Jag tog fler bilder, men de blev suddiga. Typiskt... :-). Överallt omkring, men även i Skövde, fanns det hur många fältharar som helst till Mollies och Noomis stora glädje ;-). Det var som att de hamnat i harhimlen! Stackars Mollie... det var som att sträcka fram en godisskål till henne, men sedan säga att hon inte fick röra. Det kan bli för mycket av det goda ibland... :-).


Sista stoppet innan vi åkte hem blev Valdemarsvik. Jag var där även ifjol och jag har helt förälskat mig i den lilla staden vid havet :-). Det är en riktigt charmig kuststad och det finns så många gamla vackra hus där som är byggda efter berget. Det är väldigt kuperat och de små gatorna och gränderna slingrar sig upp och ner. Huset med ett stort torn som ståtar högst upp på berget är MITT, bara så ni vet ;-).

När jag var liten läste jag en bok som hette Röda Zora, har någon av er läst den? Jag vet inte varför, men det är något i Valdemarsvik som får mig att tänka på den boken. Kanske är det husen efter klippväggarna, de branta stentrapporna, de smala passagerna mellan husen och berget, närheten till havet... ja, jag vet inte riktigt vad det är :-). Den boken utspelar sig i Dubrovnik om jag inte minns fel, rätt långt från Valdemarsvik... ;-).

Nu är jag i alla fall hemma igen och som man säger: Borta är kanske bra, men hemma är alltid bäst ;-).

Jag måste också tacka för alla fina hälsningar efter mitt förra inlägg! :-) Ni är alltid så gulliga ni. Jag vill bara nämna att jag tyvärr INTE tagit fotona av alla djur i inlägget, utan källorna föll bort i hasten. Nu när jag är hemma igen ska jag skriva dit dem :-).

Ha en fortsatt fin vecka!

Sommarkramar
Bitte

måndag 11 juli 2011

Närkontakt av tredje graden...


Äntligen hemma igen efter vår senaste lilla biltripp... Härnösand-Kiruna-Vadstena-Härnösand är en nätt liten resa på ca 300 mil! Som tur var stannade vi till hemma på vägen ner så vi hann tvätta upp och lite annat. Sedan var det dags att fortsätta resan söderut.

Jag har hittat så otroligt mycket fint så det är inte klokt, jag ska fota allt och lägga ut i butiken så fort jag bara hinner! :-) Först måste jag bara packa upp, diska femtioelva lådor gammalt porslin, skura ur några gamla sockerlådor, gå igenom några antika dukar (som turligt nog redan var nytvättade och manglade i perfekt skick) o.s.v.

Idag tänkte jag i stället berätta om några spännande och mindre spännande möten under resan. Allt började egentligen dagen innan vi åkte, jag och Mollie och Noomi följde med H till lagret för att packa det sista han behövde ha med sig och jag tog en liten promenad med hundarna medan vi väntade. Noomi hittade två trastungar inom loppet av en minut, den första skrek i högan sky och sprang iväg, vilket Noomi tyckte var jätteroligt (hon fick förstås inte följa efter den). Den andra lilla stackaren låg och tryckte så jag sa till Noomi och Mollie att det var en liten bäbis och att man inte fick röra den. "Bäbis" är ett ord de förstår, då vet de att de måste vara väldigt försiktiga. Hoppas de förstår det lika bra om jag inte är med... ;-).

När vi kom tillbaka till lagret såg jag plötsligt en stor "hund" som kom gående runt knuten, men som stannade till när den fick syn på oss. Jag stannade också och såg nu att det var Mickan som var ute och spatserade. Hon smälte in rätt bra mot den röda tegelväggen, men märkligt nog såg ingen av hundarna henne. Jag började allvarligt fundera på om det var något fel på dem, de är ju ändå jakthundar och ser inte en räv som sitter 20 meter bort! Plötsligt blåste det till och den lilla vindpusten förde tydligen med sig en doft av räv, för då blev det minsann fart på dem. De blev alldeles till sig och började titta sig omkring och till sist såg de Mickan som satt mot tegelväggen. Ja, det var ju tur att vi precis hade köpt nya koppel, och hade jag haft två större hundar hade jag nog aldrig orkat hålla dem :-). Mickan sprang till skogs, den stackaren. Hon såg så tufsig och sliten ut, och dessutom rätt gammal.



På vägen norrut, stannade vi till vid en rastplats strax norr om Umeå för att ta en liten promenad med hundarna. Det slingrade sig en liten stig upp i skogen som vi började följa och rätt snart kom vi ut på en skogsväg. Vi promenerade längst den och fick efter en stund syn på en söt liten groda. Både Noomi och Mollie tyckte att den var jätterolig, men kanske samtidigt lite konstig, för de höll sig på behörigt avstånd medan grodan hoppade runt. Efter en stund hoppade grodan av vägen och in i blåbärsriset. Vi följde efter den in i riset, men så plötsligt prasslade det till och ut ur blåbärsriset slingrade sig något långt och svart.... det tog flera sekunder innan jag fattade vad det var. Tankeverksamheten går långsamt ibland... jag funderade på om det var någon slags ödla när jag hörde H skrika att jag skulle dra bort hundarna därifrån. Flera sekunder för sent gick det upp för mig att det var en huggorm!!! SOM TUR VAR slingrade sig ormen bort från oss, den hade nog legat och lurpassat på grodan men så kom vi och förstörde allt. Jag kände mig lite skärrad efteråt, hundarna är ju så små och jag själv gick omkring i sommarsandaler som om jag var i Edens lustgård... där fanns ju också en orm, när jag tänker efter ;-).



H lämnade ju mig i Gällivare och åkte till Arjeplog en sväng för att närvara vid manifestationen jag berättade om i mitt förra inlägg. Jag strosade runt i min ensamhet och njöt av de vackra omgivningarna och på eftermiddagen träffade jag på en äldre man. Han såg antagligen att jag var "turist" och frågade på riktigt norrländska:
- Är du ensam här?
- Ja, svarade jag med glimten i ögat. De andra lämnade mig här åt mitt öde.
- Fy satan vad skönt, svarade mannen. Det ska du vara jävligt glad för!
- Jaså? svarade jag en aning förvånat.
- Jajamänsan, ensam är stark vet du. Du klarar dig!

Sedan gick han och jag stod kvar lite full i skratt men jag tog ändå till mig hans "visdomsord" :-). Just såna här oväntade möten brukar ofta föra med sig något slags budskap som man kanske då behöver, om man bara är öppen att ta det till sig och inte bara skrattar bort det hela eller avfärdar den andra personen som en knäppgök.

När H sent på kvällen åkte tillbaka till Gällivare, stod plötsligt en hel renflock mitt på vägen. Det var säkert minst ett trettiotal renar och Mollie blev alldeles till sig. Hon skakade i hela kroppen och var helt okontaktbar och H fick till sist bli arg på henne för att hon skulle lugna ner sig. Vi får väl se hur det blir med kommande fjällturer med hundarna, efter mötet med renarna går det nog inte att ta med sig dem...



H hade knappt tagit sig igenom renflocken när plötsligt en BJÖRN stod mitt på vägen!!! H har jagat sedan han var tonåring, men aldrig sett en livs levande björn. Ibland har han anat att det funnits en björn i närheten, då han sett färsk spillning eller andra spår, men aldrig sett en...

Björnen stod helt stilla på vägen och betraktade H bakom vindrutan, det var en stor hanne som verkade vara helt orädd. Efter en liten stund lufsade den ner i diket och fortsatte gå längs vägen. Då och då tittade den mot bussen, men verkade inte bry sig särskilt mycket. Som tur var hade hundarna lagt sig ner och såg den därför inte.



När vi kvällen efter svängde in på gårdsplanen utanför det hus där vi skulle bo i Kiruna, frågade jag Mollie om hon mindes att det fanns en hare där på gården året innan. Jag hade knappt sagt det, förrän vi faktiskt såg att det satt en hare på gräsmattan även i år. Ni kan ju tänka er Mollies reaktion... efter en liten stund var det fullt drev i bilen kan jag säga! :-) Den kvällen kunde hon varken äta eller sova, hon satt bara och skakade och pep och ville ut. Det var nästan lite synd om henne och inte blev det bättre av att vi såg haren varenda gång vi gick ut och promenerade! Noomi gnällde till en början när hon såg haren, hon tyckte nog att haren såg ut som en större version av hennes gosekanin och tänkte kanske att de kunde leka en stund? Efter att ha sett och hört Mollies drevskall så började hon också skälla på haren till H:s stora förtjusning. Hmm... :-).

Det blev ett lååångt inlägg idag, nu måste jag nog fortsätta att packa upp :-).

Ha en riktigt fin vecka i sommarvärmen!

Många kramar
Bitte

lördag 2 juli 2011

En hälsning från norr och manifestation



Här kommer en liten hälsning från norr, från Gällivare närmare bestämt :-). Jag har ju varit lite frånvarande på bloggen den senaste veckan och det beror på att jag varit på resande fot. Ni som följt min blogg de senaste åren vet att jag brukar följa med H ibland på somrarna när han kör ut varor och liknande. Det här året passade det speciellt bra att kunna kombinera det med att göra en inköpsresa så här långt norrut! :-) Jag har hittat både smått och gott och kommer att börja fota allt så fort jag kommer hem igen.

Jag sitter just nu och väntar på att H ska komma tillbaka, han gjorde en liten "avstickare" till Arjeplog idag för att vara med på en manifestation för den vilda öringens överlevnad. Manifestationen hålls som protest över beslutet att bygga ett kraftverk i de unika strömmarna. Jag sitter här och funderar... måste vi verkligen bygga ut varenda älv vi har??? Är det vettigt att utrota vilda fiskbestånd genom att göra fruktansvärda och totalt onödiga ingrepp i vår natur? Som bekant läker tiden inte alla sår...




Det har varit omväxlande väder här uppe i norr, tidigare i veckan hade vi tropisk värme under två dagar, sedan slog vädret om och det blev i stället kallt och regnigt. Nu är det soligt och fint igen och om jag tittar ut ser jag tornen på Fjällnäs slott med det mäktiga Dundret i bakgrunden. Det är så fint häruppe! :-)


I morgon börjar vi köra hemåt igen, det ska bli skönt med en dag hemma för sedan bär det av igen... söderut den här gången :-).


Ha en fin fortsättning på helgen!


Många kramar

Bitte