fredag 29 juli 2011

Rosor i ett sprucket krus...


Så stod den där, ensam och övergiven på en hylla och jag kunde inte för mitt liv förstå varför. Det var en av de sötaste terriner jag någonsin sett, en Gustafsberg Rococco, dessutom i röd-vitt, vilket man inte lika ofta stöter på som det blå-vita mönstret.

När jag tittade närmare på den, upptäckte jag att det vackra fatet som hörde till hade flera stora naggar. Fatet behöver man inte använda, tänkte jag, och tittade ännu lite närmare på själva terrinen. Porslinet var så vitt och fint, man kunde nästan ta terrinen för nytillverkad, trots att jag visste att serien tillverkades kring det förra sekelskiftet. Den röda färgen lyste så fint, de karakteristiska handtagen hade aldrig varit avslagna, det fanns inga krackeleringar eller missfärgningar... men så såg jag...

... att på en kortsida fanns en stor genomgående spricka som mörknat med åren. Jag stod bara och tittade på sprickan en lång stund och velade fram och tillbaka, fram och tillbaka. Terrinen var så oerhört vacker, om det inte var för den fula sprickan...


Många av oss har djupa sprickor inombords, våra ansikten krackelerar med åren vare sig vi vill det eller inte, men ändå finns det så mycket liv inom oss. Precis som oss själva, är kanske rosor som vackrast när de sakta börjar vissna, de mjuknar och blir bruna i kanterna, men trots det doftar de lika underbart som när de var nyplockade, spänstiga och rakryggade.

Jag kunde inte låta bli att göra en koppling till Frödings rader: "Strunt är strunt och snus är snus, om ock i gyllne dosor. Och rosor i ett sprucket krus är ändå alltid rosor". Ja, visst är rosor alltid rosor, även när skönheten är i förfall? När jag än en gång såg på terrinen som ståtade så praktfull på hyllan, trots sin spricka, insåg jag att en antik terrin från Gustafsberg ändå alltid är en antik terrin från Gustafsberg...

Därmed fick den följa med på färden hem, omsorgsfullt emballerad som den forna dyrgrip den en gång var. Om några dagar flyttar den in hos Aunt Molly's, jag vill tro att någon kommer att se dess skönhet :-).

Med det vill jag önska er alla en riktigt fin helg!

Många kramar
Bitte

7 kommentarer:

Rummet för välbefinnande sa...

Åhhh Bitte - så fina tankar......
Vi har alla våra brister, men de kan också minna om det unika, eller hur?!
Tack snälla du för ditt fina mail :)
Jag blev så glad när jag läste det och jag förstår verkligen hur mycket du haft omkring dig. Jag har också haft en hel del, och det är ju så ibland.
Hinner inte skriva så ofta som jag vill, men jag tänker på dig ofta och undrar hur du har det.

Nu ska jag sätta mig och göra några beställningar och bryta av semesterlugnet för en stund. Sen blir det vila igen ikväll.

Sköt om dig och var rädd om dig. Glöm aldrig bort hur värdefulla de där få minuterna av totalt varande - här och nu - faktiskt är. Tror de kan vara goa för dig emellanåt just nu. Skickar dig lite extra kraft, ungefär som om du skulle få en varm kram och ett gott skratt skickat via etern till dig.

Kram och ha en fin helg!
Mia

Hem Ljufva Hem sa...

Så fint du skriver Bitte.Du har verkligen berättandets gåva och en förmåga att klä in dina ord i silkespapper.Jag är oxå glad att du till slut bestämde dig för att ta med terrinen hem.Jag blev riktigt nervös ett tag...hihi.Jag tycker absolut inte det gör någonting att gamla saker ibland är lite gamla och nötta och med lite sprickor och krackeleringar.Det blir bara en ytterligare dimension.Tycker terrinen är jättefin.Du har verkligen öga för det där.
Många kramar Kicki

Vitt hus med svarta knutar sa...

Håller med om att dina ord är vackra och tankeväckande...man kan också undra över de små skavankerna, de man finner i människors ansikten eller i porslinet...var kom de ifrån, vilken händelse skapade dessa...var det under glädje och skratt eller under sorg och elände...trots allt bär de spår av händelser i livet...

Något som jag alltid tyckt är vackert är gamlas händer, som bär spår av hårt arbete och omsorg. Jag undrar...de som är unga nu, hur kommer deras händer att se ut. Idag har vi helt andra arbeten än vad de som är gamla idag hade???

Önskar dig en skön helg...och jag ser fram emot när terrinen kommer ut i butiken...i all sin prakt!
Kramar,
Regina

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Det är en fin terrin, en spricka förstör inte alls. Min favoritterrin har bara ett öra, men jag tycker om den ändå. Idag kom jag hem från sjön, så nu är det svamprensning som gäller. Har rotat fram gamla möbler som jag ska tvätta rena också, riktiga fynd!
Ha det gott vännen
Kramar
AnnaMaria

Mamma C sa...

Vacker som en dag, någon spricka gör den inte mindre värd.
Fina ord du skrivet.
Kram mamma C

-Mia- sa...

Du skriver så flott, og tenker så godt! Takk for at du deler, vi kan lære mye av deg! :-) Ønsker deg supre sommerdager! KLEM

Anonym sa...

Hei, rosor er alltid rosor. En gang hadde jeg en sjef som var gift. Kona var alltid forstaaelsesfull da jeg maatte ringe for aa orientere sjefen utenom arbeidstid. Hun tok alltid telefonen. Han var derimot annerledes vanskelig.
Da jeg arrangerte en lunch for dem, hadde jeg forut kjoept inn 55 roede roser. I en liten tale for fruen utnevnte jeg henne som ektemannens stabssjef, og min sjaafoer kom med rosene som jeg ga henne.
Tror du sjefen noen gang senere var vanskelig mot meg? Rosor er alltid rosor.
Vennlig hilsen Magnus