tisdag 31 maj 2011

Kanal-kampen och studentminnen



































Tusen tack för alla rara hälsningar, det kändes härligt att komma hem och läsa att jag varit saknad :-). Jag har saknat er också! Jag blev hämtad på järnvägsstationen i söndags kväll av H, Mollie och Noomi och det var två små tjejer som tjöt och pep och försökte ta sig ur bilen när de fick syn på mig... :-) Det var knappt så att jag lyckades ge H en kram! Det känns så skönt att vara hemma igen, och det grönskar mer nu än när jag åkte för två veckor sedan. Alla dofter ger en aning om att sommaren bara väntar på att få göra entré.

Jag har inte hunnit kika runt till er än, gårdagen blev MYCKET intensiv. Sonen tar studenten nästa vecka och dagarna innan är fyllda av olika tävlingar mellan avgångsklasserna. Första pris är att få gå ut först på trappan på examensdagen :-). Under hela läsåret har det framför allt tävlats i maskerad med olika teman, och sonens klass har vunnit rätt många av dem. De har alltså legat bra till under större delen av året, men de senaste veckorna har estetiska programmet dragit ifrån med några poäng, så inför gårdagens båtrace i kanalen var förväntningarna höga...



































Den här tävlingen fanns redan på min tid, så måååånga avgångsklasser har byggt båtar och kämpat sig fram i kanalen genom åren. Det brukar alltid visa sig att några ekipage inte håller sig flytande, så även i år fick några elever simma i mål ;-). Årets tävling slutade med att esteterna vann rätt överlägset, de vann också hejaklackstävlingen! När jag stod där bredvid hundratals vrålande och gastande elever i vita mössor, var det så många minnen som vällde över mig. Jag mindes min syster som var en av dem som rodde det året hon tog studenten och på den tiden "fick" man kasta saker på de tävlande. Hon fick tyvärr bland annat ägg kastade på sig, med följd att hon än idag har ett stort ärr på benet som minne.

Den här tiden fram till examensdagen väcker så många känslor... när jag var liten var jag den som alltid spelade i kyrkan på avslutningen. Jag hade övat i månader innan, men ändå var det otroligt pirrigt att stå och vänta på att gå fram och spela. Hela examensdagen bestod av fjärilar i magen :-). När jag sedan gick estetiska programmet på gymnasiet var vi ju dem som alltid sjöng i kyrkan på examensdagen...

Det låter kanske konstigt, men de här underbara minnena sitter kvar så starkt i mig. Och snart är det min egen lilla C som tar studenten... jag förstår inte vad som hände! Det känns inte som att det är särskilt längesen som jag själv stod på ett lastbilsflak med vit mössa på huvudet, om bara en vecka tar mitt barn studenten... åren går fort, vare sig man vill det eller inte :-).

I eftermiddag är det danstävling, vi får se hur sonens klass klarar sig i den mördande konkurrensen!

Ha en fin dag!

Många kramar
Bitte

1 kommentar:

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Esteterna verkar farliga, kanske är dom väldigt bra på och dansa också... Men jag håller tummarna för din sons klass, känns säkert jätteroligt och komma ut på trappan först. För visst har man minnen, både från min egen och Kalles student. Kanal-racet var en rolig tävling, så jag förstår att du har fullt upp med allt kul som anordnas före. Kan se två ivriga små vovvar också, så glada när du kom hem.
Ha det gott
Varm kram
AnnaMaria