måndag 28 mars 2011

Pearls are a girl's best friend...



Så var man då gräsänka igen... helgen blev rätt intensiv, då H hade tusen saker som måste fixas innan han skulle åka. Jag fick den stora äran att utföra några uppdrag också ;-). När vi skjutsade H till järnvägsstationen såg Mollie så glad ut, hon vet ju att vi brukar hämta honom där. Lite konstigt var det allt att han hade packat flera väskor ungefär som om han skulle resa bort, men när vi gick mot perrongen viftade hon ändå så glatt på svansen och såg mycket förväntansfull ut. Vem skulle vi hämta?

När H klev på tåget såg hon inte lika glad ut längre och hennes lilla svans slutade att vifta och blev helt rak :-). Skulle inte hon få åka med? Vilken supertråkig dag! Det gick flera timmar innan hon blev som vanligt igen ;-). Noomi brydde sig inte lika mycket, allt är väldigt roligt i hennes valpvärld just nu, och sekunden efter att H hade klivit på tåget fick hon syn på ett löv som kom virvlande mot henne och då existerade bara det.

Själv kände jag som Mollie, så i lördags var jag tvungen att köpa något för att trösta mig lite. Jag gick förbi en affär som jag aldrig tidigare har kikat in i, och de hade någon slags utförsäljning av smycken. Det fanns mycket fint, men det här långa pärlhalsbandet i skira rosa nyanser från VÅGA kunde jag inte motstå... dessutom kostade det bara 99 kr!

Många kramar
Bitte

8 kommentarer:

Kicki sa...

Ja vad vore livet utan vovvar.
Dom är verkligen mästare på att känna av...och vad piggar väl inte upp om inte lite shopping?
Fina pärlor.
Ha det gott i "ensamheten".
Kram.

Bea sa...

Hej vännen!
Men så trist att vinka av ngn vid tåget, förstår att både Mollie och du blev lite ledsna.
Men, fort går tiden och kanske ni får möta H vid tåget snart igen, till glädje för alla.
Sött med pärlor och så mycket fint du har i dina tidigare inlägg.

Må gott!
Kram /Bea

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Precis vad du behövde, pärlor lättar upp humöret lite. Trist och vara ensam hemma när det blir så länge, tur att du har dina vovvar.
Varm kram
AnnaMaria

Viola sa...

Visst är pärlor kvinnands bästa vän :) här har vi träffats 3 helger på 6 veckor så inte nöter vi på varandra och kanske därför vi är ett undantag... har hängt ihop sedan vi var unga :) kramen

Mamma C sa...

Får hoppas att han inte blir borta så länge denna gång. Vilket snyggt halsband du hittade. En riktigt snygg färg var det på pärlorna.
Kram Mamma C

idémakeriet sa...

Vad skönt att du har dina fyrbenta vänner som passar dig.
Jag känner igen det där med att vara ensam utan man och känner sig ledsen på grund av det.
Hoppas han komme snart hemma igen, inget är roligare än att träffas igen och kunna dela de små och stora saker med varandra.
Ha det gott.
Kramar Gerda

Lilla huset på prärien sa...

Mycket tjusigt! Jag är själv väldigt glad för att tröstshoppa när jag kan. Tröstshoppar mest för jämnan tycker jag... bättre det än att tröstäta :)

Kram Jenny

milla-andante sa...

Klart du var tvungen att trösta dig lite...;) Det gjorde du bra!!

Tänk att hon blev så ledsen också Mollie... han kan känna sig saknad er globetrotter!;)

KRAMAR