onsdag 9 mars 2011

Shopping och kidnappningsdrama



Vad dagarna svischar förbi! Det måste bero på att jag har så fullt upp, jag tycker knappt att jag hinner vakna förrän det är dags att gå och lägga sig :-).

Fredagen blev en riktig må-bra-dag som jag hade hoppats på. Först åt jag lunch med kära vänner, M och A, och vi hade som vanligt mycket att prata om. M hade en skräckhistoria direkt ur verkliga livet att berätta för oss... ni kanske har läst om den svenska kvinna som lyckades ta sig ut ur Libyen? Det är en f.d. arbetskamrat till oss!!! Jag visste ju att hon åkte till Libyen för längesen, men när krisen började klickade det väl inte riktigt för mig. M hade tydligen pratat med henne då och då via Skype, men när krisen blev värre blev det svårare och svårare att få kontakt. Flera andra personer här hemma hade försökt hjälpa till att få henne ut ur landet och kontaktade UD, som inte kunde göra så mycket då de inte kunde få telefonkontakt med henne! Va??? Varför kan inte UD använda sig av Skype om nu det fungerar?

Efter många om och men fick R (vår f.d. arbetskamrat som var i Libyen) veta att om hon kunde ta sig till närmsta hamnstad som låg 5-6 timmar bort, skulle hon kunna få hjälp. Det var stört omöjligt för henne att ta sig dit, det var ju inte direkt en sån situation så att man kunde ringa efter en flygtaxi! För att göra en lång historia kortare, fick hon efter en tid veta att en holländare befann sig i området och att ett holländskt räddningsteam skulle ta sig till Libyen för att få ut honom. R och holländaren tog sig efter många om och men till mötesplatsen... där de och räddningsteamet möttes av en tungt beväpnad inhemsk styrka! Vilken mardrömssituation! Jag vet inte riktigt vad som hände sedan, bara att de blev kidnappade allihopa, men att R och holländaren senare släpptes eftersom de var civila. Vad hände med räddningsteamet???

R är nu hemma i Sverige igen efter den här fruktansvärda upplevelsen, tack gode gud för det. Den här berättelsen skakade om mig rejält, allt blir mycket hemskare på något sätt när man känner personen i fråga.

Hur ska jag nu byta ämne? :-) Efter lunchen shoppade jag lite grann, jag köpte en ny vårjacka, en sjal och två blusar, för jag behövde lite nytt i garderoben. Jag har ju haft/har en liten bäbis med vassa små klor och pirayatänder, så en hel del tröjor är rätt slitna efter hennes många kärleksyttringar :-). Sedan gick jag på bokrean... jag hittade en bok om valpuppfostran (kan behövas ;-), en bok om gammaldags rosor och så en bok om vackra dukningar, allt till rena vrakpriserna.

Det var en jättehärlig fredag och helgen blev intensiv men rolig, då H och jag åkte på två större auktioner! En hel del fina saker följde med hem :-).

Ha en bra onsdag!

Många kramar
Bitte

6 kommentarer:

Vitt hus med svarta knutar sa...

Det är fruktansvärt det som pågår i norra afrika och absolut berör det en mer när det är någon som man är bekant med som råkar illa ut. Skönt att din arbetskamrat är tillbaka i Sverige igen.

Trots allt har vi ett "vanligt" liv som pågår parallellt, med shopping, kärleksfulla bebisar på fyra ben (och två), vardag och arbete. Det ska bli spännande att se vad du fyndat på auktion.

Ha en fin dag!
Kram,
Regina

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Vilken mardröm, så rädd hon måste ha varit. Det är otroligt att det gick så bra ändå, och som du skriver, vad hände med räddningsteamet. Det kommer mycket närmare när det är någon man känner, skönt att hon är hemma. Nu har jag glömt vad du skrev om mer, jo vassa tänder var det..fniss.
Ha det gott
Kramar
AnnaMaria

Bea sa...

Hej!
Men vilken rysare du beskriver!! Det är naturligtvis en lycka att hon klarade flykten undan alla farorna, helskinnad och oskadd!

Den som sitter hemma i sitt trygga bo, kan inte förstå omfattningen och alla svårigheterna som pågår just nu, med alla som inte kommer ur landet med uppror.

Ha en fin fortsättning på veckan!

Kram /Bea

Mamma C sa...

Fy så hemskt, och vad skönt att det gick bra till slut. Dn fredag lät jätte mysig och bra.
Kram mamma C

millandante sa...

O fy farao så fruktansvärt... undrar hur hon mår en tid fram över nu, och som du skriver, räddningsteamet...

Nyfiken mitt i allt på vad du hittade på auktionen...!

KRAM

Viola sa...

Låter som du fick en toppenfredag...en otäck historia med ett lyckligt slut..och kan du inte visa bilder på det du ropade in, ha en fin fredag igen, KRAM