fredag 17 december 2010

Fjärde advent och "kärt besök"



Många kramar och stort tack för alla fina kommentarer och hälsningar ni lämnat angående Noomi! :-) Jag har blivit så glad och rörd varje gång jag kikat in här och läst era hälsningar, de betyder så mycket ska ni veta! Noomi blir piggare och piggare och sätter nu ner sin lilla tass när hon går. Hon har fortfarande en lite haltande gång, men jag tror också att det beror på att hon är så hårt bandagerad och därför inte kan sätta ner tassen riktigt. Mollie har förstått att hon inte får busa med "lillasyster", så nu busar och leker hon med oss i stället. Det är brottning, dragkamp och "gömma nyckeln" mest hela dagarna :-).

Det har varit så mycket med H och Noomi de senaste veckorna, därför har städningen blivit lite eftersatt här hemma. I början av veckan satt jag bara och suckade och tittade på eländet, utan att riktigt ha ork att göra något åt det. Det var då jag fick "besök"...

Jag vet inte om jag har berättat för er att det spökade i det här huset när vi flyttade in för ca femton år sedan? Det var en otrevlig upplevelse vill jag lova, men det kan jag berätta mer om en annan gång. Den här gången kändes det inte alls obehagligt, men nog kändes det lite märkligt att vid flera tillfällen höra fotsteg i hallen utan att någon var där...



Men det var kanske någon här, för ganska snart började saker och ting oförklarligt ramla i golvet och ett tag tyckte jag att det slamrade och levde om överallt. Jag log för mig själv och tänkte att det kanske var mormor som var på besök och tyckte att det var fasligt stökigt nu när det snart är jul och allt. Hög tid att börja med julstädningen! :-)

För några veckor sedan berättade min moster A om hennes (och mammas) barndoms jular. Det var väldigt mycket att göra före jul, inte minst för mormor som skulle baka, städa, laga julmat och ta hand om åtta barn och ett tjugotal kor! Barnen fick såklart hjälpa till så mycket som det bara gick, men mormor ville att allt skulle vara perfekt till jul. Det skulle vara nystrukna dukar, nytvättade mattor och sängkläder i alla rum och natten mot julafton var hon uppe långt in på småtimmarna och bonade alla golv. När alla klev upp på julaftonsmorgonen doftade det gott i varje hörn!

I fredags tog jag mig i kragen och började röja upp här hemma och det fortsatte att prassla och smälla i olika rum i huset utan att någon var där. Det låter kanske konstigt, men det kändes nästan lite mysigt att tänka att det kanske var mormor som var här och hjälpte mig att julstäda :-). Nu vet jag ju inte om det var så, men bara tanken gjorde att allt kändes mycket lättare och igår var jag så gott som färdig. Jag har bara ett rum kvar och allt är långt ifrån "perfekt", men resten får vänta till morgondagen! :-)

Mormor... om det var du som "hjälpte" mig att komma igång med julstädningen så vill jag bara säga TACK! Nu blir det jul även i det här huset! Du var en av de mest godhjärtade människor jag någonsin träffat och jag kommer aldrig att glömma dig. Jag är så tacksam över att jag fick den finaste av mormödrar och du finns för alltid i mitt hjärta! Idag sätter vi oss och bara tar det lugnt, mormor, dricker kaffe och äter pepparkakor i det fjärde tända ljusets sken. Idag tänker jag på dig.

Många varma kramar till er alla
Beatrice

1 kommentar:

Hanna sa...

Så skönt att du kommit i gång och nästan är klar med julstöket.
kram
Hanna