onsdag 17 december 2008

Östersund i vinterskrud och svarta grodor...


Foto: Richard Paselk

Jag var som sagt i Östersund i helgen och när jag kom dit sent i fredags fick jag ångest för att jag inte hade kameran med mig. Jag hade kunnat fixa ÅRETS VINTERBILD på två sekunder :). Nu skulle jag ju jobba hela helgen och hade inte en endaste tanke på kameror och fotografering när jag åkte hemifrån, men det var så otroligt vackert där så ni anar inte... om nu inte någon av er bor där, vill säga :-). Träden (varenda liten gren) var liksom inkapslade i tjock snö och hela staden var VIT... att åka vägen mellan Östersund och Sollefteå var som att köra rakt in i en vit magisk sagovärld. Det var fantastiskt vackert! Även H var helt hänförd :-).

Jetlagen har äntligen försvunnit, men stackars H lider fortfarande av den. Han somnar vid sex-sjutiden på kvällen och vaknar vid tre-fyra på natten, stackarn. Däremot fick jag med mig några fripassagerare från Kina - otäcka basselusker som bosatt sig i halsen och i öronen på mig. I högerörat tror jag att de har startat kollektiv, och de har inflyttningsfest varje natt... det VÄRKER, bläää.... därför har allt gått i ultrarapid här hemma, men idag tror jag att det börjar vända :-).

Nu fortsätter reseberättelsen:

H mötte mig i Peking och vi åt en brunch på Burger King innan vi packade ner myggmedlet i hans oincheckade resväska. Sedan gjorde vi ett nytt försök att ta oss genom kontrollen. Killen som stoppade mig första gången stod kvar och spände ögonen i mig. Ja, jag var ju en potentiell terrorist, om inte annat otroligt oansvarig som tänkt ta med mig någonting "FLAMMABLE" på planet... ;-). Jag brukar oftast vara snäll och mesig som ett lamm, men kände mig fortfarande lite sur och blängde tillbaka på honom. De undersökte mitt handbagage mycket noga, och fast det inte pep om mig när jag passerade metalldetektorn, kommenderade killen upp mig på en pall där jag fick finna mig i att bli undersökt mycket noga bredvid andra som det faktiskt pep om.... grrr... :-).

Nåja, till slut kom vi därifrån och landade i Hangzhou på eftermiddagen. Planet till Kuala Lumpur skulle inte avgå förrän vid midnatt, så vi hade bra många timmar på flygplatsen framför oss. Då kom H med en briljant idé: Vi skulle hyra ett hotellrum för bara några timmar och passa på att sova och duscha, eftersom vi hade ännu en lång flygresa framför oss.

Det första som mötte oss när vi svängde ut på motorvägen, på väg till hotellet, var en DÖD MÄNNISKA som låg mitt i vägen. Någon hade blivit överkörd och bara låg där - död, med krossad skalle, badande i sitt eget blod. Allt kändes helt overkligt, det var som om jag fortfarande sov och drömde alltihop! Det låter konstigt, men den synen var så otroligt overklig, så vi reagerade bara med tystnad. Vad hemskt!

Vi kom fram till ett hotell som låg nära flygplatsen och behövde bara betala en dryg hundralapp för de timmar vi skulle stanna. Det var så otroligt skönt att få duscha av sig resan plus att få SOVA... jag som inte hade gjort annat än sovit... ;-). Lite senare på kvällen gick vi ner till restaurangen för att äta en smarrig kinesisk middag. De hade ingen meny, utan bara olika bilder som man fick peka på. Jag försökte fråga vad de olika rätterna innehöll, men ingen ur personalen kunde engelska så det var omöjligt att få ett vettigt svar. DÅ tog de med oss "bakom disken"...hmmm....

... där fanns ca 15 akvarier med diverse olika fiskar, sköldpaddor och kräldjur. På golvet stod en stor papplåda och i den satt fem, stora svarta grodor och stirrade på oss med tom blick. Jag trodde jag skulle kräkas! Vi sa nej tack och gick tillbaka till tavlan med de olika bilderna och försökte välja några rätter som man i alla fall nästan kunde gissa sig till vad de innehöll.

Vi satte oss vid ett runt bord och på bordet fanns en rund bricka som man kunde snurra på. När sedan de olika rätterna kom in, kunde man snurra brickan fram och tillbaka och ta för sig det man ville ha. Just det här tycker jag är rätt gemytligt - att beställa in flera rätter så man får chansen att prova lite olika saker :-). Maten var underbart god, men... den sista rätten som kom in blev jag lite fundersam över... knepigt kött... hmm. Jag smakade lite försiktigt på en köttbit (efter att H smakat först, förstås ;-) och kunde snabbt konstatera att det varken var nöt, fläsk, fågel eller fisk... utan mer "mittemellan".... GRODA! H intalade sig att det var gris, men jag är inte alls övertygad. Efter maten ville jag gå tillbaka bakom disken för att se om det möjligen bara fanns fyra svarta grodor kvar, men hade det gjort det, hade jag antagligen spytt rätt på golvet, bläää!

Jag ältade de stackars grodorna och deras öde resten av kvällen och lyckades nästan övertyga H om att vi borde smita ner och släppa dem fria, när det började bubbla oroväckande i våra magar. Det var väl grodan som ville hoppa ut... :-). Den natten drömde jag mörka drömmar om blod, döda människor och grodor, om vartannat...

To be continued...

Kramar

Beatrice

4 kommentarer:

LillaFlisan sa...

Men OJ ,vad jag har missat en massa!
Har inte besökt dig på ett tag!

Du skriver så bra....
jag blev så berörd av det du skrev om den döde på vägen. Tänk vad ett liv värderas olika!

Förstår att detta måste ha varit en riktig livsresa.
Vilka minnen av ALLA slag du bär med dig, resten av livet!

Kram

Flisan

Sjabbig men chic sa...

Hej och tack för din snälla kommentar hos mig. Du vet just nu är allt bra jag menar bara att livet kan förändras så fort och det vill jag inte. Jag vill att allt ska vara så bra som det är just nu! Vilken spännande resa ni har gjort och vad annorlunda livet kan vara på andra platser. Men så är det väl den enda referenspunkt man kan ha är sin egen. Allt utgår i från en själv och det är bara sina egna erfarenheter man kan jämföra med. Det är väl därför det är så viktigt med kunskap och erfarenhet och empati så klart. Ja, ja nog om det. Nu lite ytligare, vilken fin blogg du har, jättefina bilder och mycket att läsa! Jag läser att du är intresserad av konst, vet du möjligtvis vad förkortningen vp i en liten cirkel i själva bilden på en tavla betyder?

Kram Lisa (Sjabbig men chic)

~Anitas Ljuva Rum~ sa...

ohhh.... ja jag bara sitter som klistrad och läser... Jag som är en sådan enorm djurvän, ser nu också dessa grodor stirrande på mig med tom blick... Nä usch nu måste jag skärpa mig =)

Verkligen så otroligt att få läsa, speciellt då man själv aldrig har varit utomlands =) Hihi räknas norra finland =)

Kram Anita

Marie//Tekla Maräng sa...

Låter som en riktigt härlig vintersaga som du har varit i.
Oj, nu fortsatte resan ja vad mäniskor värderas olika, sånt man inte tänker på i sin trygga värld.
Jag hade svimmat bakom disken, fiskar är ju okej men grodor och kräldjur, det hade sagt pang i golvet.
Kram Marie