Sköna mars, välkommen

 

Sköna mars, välkommen

till vår bygd igen!

Sköna mars, välkommen,

våra lekars vän!

Känslans gudaflamma

väcktes vid din ljusning;

jord och skyar stamma

kärlek och förtjusning;

sorgen flyr för våren,

glädje ler ur tåren,

morgonrodnad ur bekymrens moln. 

Jag bytte ut ordet "maj" mot "mars", och det passade väl lika bra? :-) I torsdags hade vi verkligen VÅR, det var hela +18 grader i solen och vårkänslorna blev ännu starkare. Jag köpte hem mängder med lökväxter, vit och lila krokus, blå och vita pärlhyacinter och så två buketter tulpaner :-). Sedan placerade jag ut allt så att det åtminstone blev någon vårblomma i varje rum.

I sovrummet fick det bli vit krokus i en gammal soppterrin, och bakom den skymtar en STOOR lockurna som mina föräldrar ropade in på auktion för en massa herrans år sedan. Det finns också en tillhörande kanna som är lika stor, men den tänkte jag aldrig på att fota. Det får bli en annan gång!

 

Blommorna växer så det knakar, på två dagar hade alla blommor slagit ut och stjälkarna växt flera centimeter! Ljuset gör verkligen underverk, man fylls av energi och känner sig både piggare och gladare :-).

I helgen kom H äntligen hem och det kändes förstås härligt. Det är nästan en hel evighet sedan vi sågs, åtminstone fem veckor ,-). Han visade så många underbara bilder från Nya Zeeland, jag ska fråga om jag får visa några här på bloggen! Igår gjorde vi en liten utflykt till grannstaden, men idag tog vi det bara lugnt och jag hann fota en hel del som ska läggas ut i butiken nästa vecka. Däremot har jag fortfarande inte hunnit kika runt hos er, men jag hoppas kunna jobba ikapp mig med allt som jag ligger efter med nu när H är hemma igen och förhoppningsvis kan ta över en del sysslor ;-).

Inom de närmaste dagarna kommer jag bland annat att lägga ut en ljuvlig servis med vackert mönster av körsbärsblom, mer nysilver, antika plåtburkar och så Da Vincis madonnor!

 

Urnan i sovrummet har så många vackra detaljer, jag tycker jättemycket om när det finns "ansikten" på saker och ting, på många antika saker finns både änglar och demoner utsirade. Det får gärna finnas lite "krusiduller" på sakerna också, så jag antar att jag är född under fel århundrade ;-).

Nu tror jag minsann att John Blund ropar, eller så är det H ;-).

Ha en riktigt fin vecka!

Många vårkramar

Bitte

Vårkänslor och soffläge

 

Idag kom våren på allvar till lilla Härnösand. För bara några dagar sedan drog en snöstorm förbi och plogbilarna höll igång halva natten för att få undan det värsta. På bara någon dag vände allt och idag har vi haft ofattbara 10 plusgrader hela dagen! :-) Värmen har gjort att trottoarerna har börjat tina fram och på vägarna rinner det nu små rännilar... det är helt underbart, man får verkligen lite extra energi av solen och värmen! Vårkänslor får man också :-).

I slutet av förra veckan kom vårens första leverans från PB Home. Det var stooora paket att bära in, men som tur var vägde de inte så mycket för det var mest textilier i dem. På mässan förälskade jag mig helt i de stora runda linnekuddarna med monogram, linnet är så mjukt och fint och härligt skrynkligt. En kudde fick genast flytta in i min soffa ;-). Tyvärr vände jag på sofföverdragen för ett tag sedan och den blommiga sidan var inte helt klockren till linnekudden. Jag får nog vända på dem igen, de är naturvita på andra sidan :-).

De stora paketen innehöll också likadana kuddar fast i vitt, jag bestämde mig för att köpa till innerkuddar också, för jag tänkte som så att det kan vara svårt att hitta runda innerkuddar i den storleken eftersom kuddarna är hela 60 cm i diameter! Jag fick också hem vita linnelöpare med matchande servetter, söta kakburkar och ett alldeles underbart quiltat överkast i vitt. Många av varorna jag beställde är restade, men den som väntar på något gott... ;-). Det mesta är utlagt i butiken, du hittar varorna HÄR.

Ikväll har jag mest legat i soffan, lutad mot min nya linnekudde, och läst en Vakre Hjem som jag köpte för ett tag sedan men aldrig hann läsa. Jag har några fler tidningar också som väntar på mig :-).

Många kramar

Bitte

En gräsänkas memoarer - Del 1

 

Idag har jag varit gräsänka i fyra veckor och det dröjer ytterligare en vecka innan H kommer hem igen. Fyra veckor är lång tid, men jag tycker ändå att tiden har svischat iväg och det beror säkert på att det har varit fullt upp från morgon till kväll. Under de här fyra veckorna har jag märkt att det har blivit en mer "feminin" ton här hemma, vilket inte är så konstigt då flick-flocken har varit ensamma och då har huserat som de vill. Mollie och Noomi har dessutom aldrig något emot de förändringar jag gör, utan deltar alltid med samma stora intresse ;-).

På bänken i köket står en antik hushållsvåg, den är otroligt tung och har sån vacker patina. Jag har en liten hjärtan-på-tråd på vågskålen, men jag funderar på att köpa en till för jag tycker att det är så fint när den slingrar sig neråt. Jag ska också försöka få tag på krokus eller liknande vårblommor, men det kommer nog inte att bli lätt för de är slutsålda på de flesta ställen här i stan och det verkar inte som att det kommer hem nya heller!

Små urtavlor ligger både här och där här hemma, jag tycker att de är så söta och de får gärna vara lite trasiga. Det är extra fint att ställa dem i små blomsterfakirer, men jag har sålt alla jag hade så nu får jag klara mig utan ;-).

Igår hann jag med en liten skattjakt också, en hel del fint kommer att läggas ut i butiken ikväll! :-) Önskar er alla en riktigt skön söndag!

Många kramar

Bitte

En ny liten Haga-sessa är född

Foto: www.alltommat.se

Jag vill börja med att tacka alla för de fina kommentarer ni har lämnat här och för att ni kikar in, trots att jag mer eller mindre gått under jorden :-). Jag har läst alla kommentarer, flera gånger dessutom, men däremot har jag inte riktigt haft ork eller tid att kika runt hos er och kommentera tillbaka. Det har varit och är så mycket jobb just nu, så för att hålla bloggen igång blir det bara korta inlägg den närmaste tiden.

Ingen har väl undgått att en ny liten Haga-sessa är född och det har varit ett väldigt rabalder under dagen angående flickebarnets namn. Jag blev först förvånad när jag hörde vad hon skulle heta, för jag hade själv tippat på Desirée och Estelle var ett rätt oväntat val, men sedan tyckte jag att det var bra att kronprinsessan och prins Daniel skippade traditionen och valde ett namn som de själva tycker om. Estelle är ett vackert namn, det passar en liten prinsessa tycker jag!

 

För att fira den lilla prinsessans födelse är det under helgen 20% rabatt hos Aunt Molly's på alla kronor, samt på alla nysilverbestick i serien Haga. Kronan på bilden ovan är min egen favorit, den är så lätt och skir och passar så bra till alla vårblommor som dyker upp i butikerna nu. Den är också jättefin att använda till dukningar av olika slag!

 

Haga är en riktigt fin modell tycker jag, den har lite av det "krusidulliga" jag älskar, men är samtidigt stilren och nätt i jämförelse med många andra modeller. Det finns bland annat en uppsättning förrättsbestick, stora vackra matskedar, samt ett helt dussin små kaffeskedar. Du finner besticken HÄR.

Ha en riktigt trevlig helg, det ska visst bli soligt och fint! :-)

Många kramar

Bitte

Ordning och Reda

 

Det är det verkligen inte här hemma just nu! Jag håller på med hundra saker samtidigt, med följd att jag ställt till en enda röra. Först började jag flytta runt saker i köksskåpen, sedan började jag fixa med blommorna, efter det började jag ställa fram saker som skulle fotograferas, därefter bar jag in alla gamla saker jag köpte på gårdagens inköpsrunda med följd att man knappt tar sig genom hallen nu. Min önskan var att jag på söndagskväll (läs ikväll) skulle ha ett vårpiffat kök, men det är varken piff eller puff här hemma...

Mitt stökande började egentligen med att jag den senaste tiden känt mig så less på all mossa och alla kottar som fortfarande fanns framme efter jul, dessutom murrade jag till det lite här hemma i höstas och det vill jag bara få bort nu! När jag någon dag har piffat färdigt i köket ska jag ta några bilder och visa er, men en liten sneak peak kan ni i alla fall få från något här hemma som många frågar efter. Jag har sån tur så att jag har Reda-lådor i original från 1930 när huset byggdes, dessa är av glas och otroligt tunga och gedigna. Egentligen borde jag ta bort skåpluckorna så man ser dem hela tiden :-).

 

Jag har också fotat en hel del i helgen, jag hittade bland annat ett litet durkslag från Kockums. Jag tycker bäst om dem i creme och grönt och samlade på delar i de färgerna under början av 90-talet. Sedan började jag antagligen att samla på något annat och gjorde mig av med allt ;-).

Jag vet inte om det är längtan efter vår och värme som gör det, men jag börjar mer och mer att längta efter gula nyanser. Kanske inte knallgula så man sätter kaffet i vrångstrupen, utan mer milda gula nyanser som vaniljsås och havre... och så lite toner av grädde och semlor ;-).

 

Jag har lagt in flera härliga vispskålar i butiken, dessa är gamla Gustavsbergs-skålar och jag har själv flera stycken i varierande storlek som jag använder flitigt. De har en sån vacker form och man kan använda dem till så mycket. Dessutom är de vackra att bara ha stående framme. Jag är otroligt svag för gräddfärgat porslin och har väl samlat på mig en hel del genom åren... när köket är piffat ska jag visa lite från min samling :-).

Mollie och Noomi har tagit sig en sen eftermiddagslur och när de vaknar igen tror jag att vi ska åka och handla något riktigt gott till middag... :-).

Ha en riktigt fin söndagskväll!

Många kramar från en totalt opiffad

Bitte

PS. Jag gjorde en liten paus från min reseberättelse, men i nästa inlägg fortsätter den!

Nyordning

 

Hoppas ni har det bra i vinterkylan! Här huttrar och fryser vi, temperaturen sjönk snabbt ner till -20 grader häromdagen, vilket inte gjorde mig särskilt glad ;-). Allt blir så mycket jobbigare, man får inte upp bildörrarna och får man mot förmodan det, startar inte bilen...

Allt har varit så intensivt sedan jag kom hem, så jag har inte haft tid för bloggen. Jag kom ju hem natten mot söndag den 22/1, på måndag morgon den 23/1 traskade jag iväg till ett nytt jobb. Jag har tagit på mig ett kortare vikariat som verkar riktigt spännande, så därför blir det dubbeljobb under några veckors tid. Det har varit en stor omställning att kliva upp tiiiidigt på morgnarna måste jag säga! :-) De första dagarna försökte jag jobba ikapp så mycket jag bara kunde och gick hem på luncherna för att åka iväg och posta de paket jag packat kvällen innan. Det visade sig inte hålla i längden, så mamma var så snäll och åkte ner flera gånger under veckan för att hjälpa mig att skicka paket och handla mat och så vidare.

 

Jag fick någon slags allergisk reaktion av all cigarettrök och smog när jag var i Peking, med följd att jag tappade rösten och så svullnade ögonen igen. Det var inte så jätteroligt att börja på ett nytt jobb när ögonen såg ut sådär ;-). Nåja, det lade sig efter några dagar och nu börjar jag känna mig någotsånär igen :-). Dessutom har jag snart jobbat ikapp mig och det känns skönt!

I veckan reste H iväg igen, den här gången till Nya Zeeland för att fiska! Jag har faktiskt inte hört av honom sedan han kom fram, så jag hoppas att allt är bra (!). Därför blev det från och med den här veckan även nya rutiner för Mollie och Noomi. Vi har alltid kunnat pussla så att någon av oss har varit hemma med dem, men i måndags fick de börja hos en dagmamma. Det har gått jättebra måste jag säga, men från och med torsdagen hade jag dem hemma eftersom dagmamman skulle resa bort. Gud så nervös jag var på jobbet, för de gånger vi har lämnat Noomi ensam hemma har det alltid hänt något... ;-). Jag sprang hem på lunchen och när jag kom hem sprang jag runt med andan i halsen och tittade noga i varje rum efter eventuella Noomi-hyss!

Det visade sig att jag inte alls behövde vara orolig, för både Mollie och Noomi skötte sig exemplariskt både i torsdags och igår! :-)

 

I torsdags var sonen på väg hem från Visby och skulle bila från Stockholm även den här gången. Jag satt på jobbet när jag plötsligt fick ett mms från honom med en bild på en kvaddad bil! Man kan ju få en hjärtinfarkt för mindre... det visade sig att de först hamnat i ett snömoln och sedan fått panikbromsa i den här kallhalkan, med följd att de gled rätt in i en långtradare. Som tur är gick det "bra", men bilen var inte körbar utan de fick bärga den och sedan ta hyrbil sista biten. Blodtrycket steg till oanade höjder innan han äntligen svarade i telefon och jag hoppas nu att det inte blir några framtida men av det hela. Ofta brukar man ju inte få ont i rygg/nacke förrän efter några dagar...

Nåja, nu ska jag sluta beklaga mig! :-) Idag skiner solen och det är en fantastiskt vacker vinterdag, trots den bistra kylan. Ikväll ska vi ta med sonen ut på middag, han fyller nämligen 20 år i morgon :-). Det ska bli härligt att sätta sig vid dukat bord! Det är dessutom på en italiensk restaurang och jag fullkomligen ÄLSKAR italiensk mat.

Idag har jag också hunnit fota och lägga ut nya varor i butiken. Jag har försökt att lägga in lite varje dag under veckan som har varit och under Nyheter finns nu bland annat fler bronsstatyetter från Kina, de söta väskorna jag nämnde i ett tidigare inlägg, fler vackra pärlhalsband, antika nysilverbestick och gamla kakformar. Under morgondagen kommer jag att lägga in det jag fotade idag: en antik ostkupa/glasklocka med fat som skymtar på översta bilden, vackra penslar från Kina samt antikt rödvitt porslin från Gustafsberg. Välkommen att kika i butiken! :-)

Önskar er alla en riktigt skön och solig helg!

Många kramar

Bitte

Med önskan om en fin helg!

Oj, vad en vecka går fort! Som vanligt har det varit en intensiv vecka, jag förstår inte riktigt varför jag aldrig kan skriva att det har varit "en lugn och skön vecka"? ;-) Jag vill passa på att tacka igen för alla fina hälsningar jag fått sedan jag kom hem, jag har inte hunnit kika runt till er än, men idag ska det bli av! Först ska jag skriva lite om resan och bjuda på några bilder på strand och hav från Boracay :-).

Vi mellanlandade som sagt i Peking, vilket är ett bra (och ofta billigare) alternativ än att flyga direkt till en slutdestination i Asien. Jag tycker det är så jobbigt att sitta på ett plan i 12 -15 timmar i sträck. Till Peking tar det "bara" åtta timmar, och då man flyger på natten är det inte svårt att sova bort de flesta av dem. Många verkade ha tänkt likadant som oss, för planet var fullt av svenska småbarnsfamiljer som antagligen också skulle vidare till något varmt och soligt land.

När vi landade i Peking dagen efter var jag så otroligt trött och på kvällen när vi var tillbaka på flygplatsen igen, gick ögonen nästan i kors på oss båda. H ordnade två små "sov-rum" till oss, det är första gången jag nyttjar ett sådant, men oj så skönt det var att få lägga sig i en skön och nybäddad säng i några timmar innan planet till Manilla skulle avgå!

Resan till Manilla tog nästan fem timmar och timmarna segade sig på. Jag tror sällan att jag har varit så less under en flygning, men till sist landade vi och kunde hämta våra väskor. Vi hade redan bokat hotell genom Agoda (vi bokar alltid genom dem) och vi valde ett som låg nära flygplatsen, eftersom vi skulle flyga vidare tidigt nästa morgon. Hotellet var rätt fint, vi märkte snabbt att även på Filippinerna "bör" man boka ett femstjärnigt hotell, för trots fyra eller fem stjärnor är det inte säkert att standarden motsvarar de stjärnorna...

Efter att vi hade checkat in, ville H att vi skulle ta en liten promenad och se oss omkring (!). Jag vet inte om jag kände mig så överförtjust, då Manilla inte är en stad jag drömmer om att vandra runt i, helst inte nattetid...

Vi gick runt hotellet och det visade sig att det fanns ett stort kasino i samma byggnad. Runt hela hotellet gick därför säkerhetsvakter som var tungt beväpnade, här pratar vi inte små diskreta vapen, utan STOOORA maskingevär (!). Vi hade inte mer än lämnat hotellområdet, förrän det började komma fram män som ville köra oss än hit än dit, så vi vände helt enkelt på klacken och gick tillbaka igen. När vi gått förbi entrén till kasinot och bara skulle runda hörnet innan vi var framme vid hotellentrén, såg vi att det fanns ett litet prång in i hotellväggen och där låg det någon... det visade sig vara en liten pojke, kanske bara fyra-fem år gammal som lagt sig för att sova där. Det kändes säkert tryggt att sova nära de beväpnade vakterna och för några timmar vara "skyddad" från de mänskliga rovdjur som vandrar runt i natten...

... usch, så ofta jag har tänkt på den lilla pojken! Vi funderade fram och tillbaka på om vi skulle ge honom en slant, med risk för att vi skulle skrämma honom. Det som gjorde att vi avstod var att vakterna då med all säkerhet skulle köra bort honom, och då skulle han kanske inte hitta ett lika bra sovställe igen. Usch... helst av allt hade jag velat ta med honom hem, bort från den där staden...

 

Nästa morgon var vi uppe långt före tuppen och tog en taxi till flygplatsen, vi skulle nämligen flyga ut till den omtalat vackra ön Boracay. Den relativt korta resan till flygplatsen var som att befinna sig mitt i en zombie-film under några minuter, den slum och fattigdom vi såg kommer jag nog aldrig att kunna glömma. Det är det absolut värsta jag sett i hela mitt liv och man kan inte föreställa sig under vilka omständigheter människor lever här. Gång på gång blev vi påminda om hur otroligt lyckligt lottade vi är som lever i ett land som Sverige!

På flygplatsen var det ett kaos som heter duga, för att göra en lång berättelse lite kortare, höll vi både på att missa planet och bli av med väskorna på grund av allt strul. Säkerheten var dessutom skrämmande låg, det gjorde mig lite orolig måste jag säga :-). När min väska skulle scannas av, satt personen vid skärmen och gäspade och tittade åt ett annat håll. När jag gick genom metalldetektorn tjöt det, men ingen brydde sig nämnvärt. Jag hade till och med en flaska vatten i handen som jag glömt att ställa ifrån mig och den missade de också!!!

Till sist satt vi i det lilla planet på väg ut mot den vackra ön... det var så härligt att se allt från ovan, vattnet var så blått och överallt skymtade små öar fulla av vajande palmer... på långt håll såg vi en lååååång vit strand och förstod då att vi närmade oss Boracay! :-)

 

När vi hade landat, visade det sig att min väska inte var med vilket vi nästan hade förstått att den inte skulle vara. Personalen var väldigt hjälpsam och lovade att komma med väskan till hotellet lite senare på eftermiddagen. Sedan fick vi först åka tricycle till hamnen, för att sedan åka båt ut till ön, för att sedan ta en ny tricycle till hotellet... till slut skrattade vi bara, för det kändes som att halva reskassan försvann med alla turer och till alla som skulle hjälpa oss på olika sätt och då ville ha dricks som tack för hjälpen :-).

Färden från hamnen till hotellet var rätt lång för vi skulle bo längst bort på stranden. Vi åkte på slingrande vägar och jag blev nästan chockad över hur människorna bodde även här. Många hade bara ställt ihop fyra plåtskivor i en fyrkant och det var alltså själva huset! Ja, det var otroligt många intryck som virvlade runt i skallen så när vi äntligen kom fram till hotellet och hade checkat in, sjönk vi bara ner i varsin stol på altanen och försökte smälta allt :-).

 

 När vi suttit en stund och insupit atmosfären och alla exotiska dofter, bestämde vi oss för att gå ner till den omtalade White Beach. Vi bodde väldigt nära stranden, men bor aldrig direkt vid stranden eftersom det inte är ovanligt med störtfloder, översvämningar och annat i det här området. Vi kom ner lagom till solnedgången och det var så vackert att se hur färgerna förändrades i takt med att solen gick ner. Överallt på stranden hade de filippinska barnen byggt vackra sandslott och annat, det är helt otroligt hur duktiga de är! Solen gick sakta ner och det började mörkna, vi bestämde oss för att äta middag och slog oss ner på en restaurang som låg precis vid stranden. Det var så härligt att äta gott och samtidigt höra vågorna slå mot strand...

To be continued...

Önskar er alla en riktigt fin helg, i nästa inlägg visar jag fler bilder från resan! :-)

Många kramar

Bitte

Äntligen hemma!

 

Hej alla rara och tack snälla ni för alla fina hälsningar! Här kommer ett litet livstecken från mig :-). 

Åh, så jag har saknat er och era fina bloggar, jag hade faktiskt lite bloggabstinens när jag var bortrest.... men H och jag har haft två underbara veckor tillsammans, för första gången på lääääänge. Först blev det lite sol (nåja, det var mest mulet) och bad, sedan intensiv shopping i Peking under några dagar. Jag ska visa bilder och berätta mer om resan i nästa inlägg! 

När vi kom hem från Peking i torsdags, åkte jag direkt från Arlanda till Formex. H åkte hem, då han hade mycket jobb som väntade. Som tur är känner man ju oftast inte av jet-lag första timmen man är hemma... men på fredag eftermiddagen efter att ha gått runt på mässan hela dagen började jag känna mig både vimmelkantig och nästan sjuk!

 

Jag tror det var därför som jag inte hittade så mycket på mässan. Nåja, nog hittade jag otroligt många vackra saker, men det var som att jag var för trött för att riktigt ta in allt. Jag samlade på mig en hel hoper kataloger i stället och ska fundera lite mer över eventuella inköp nu när jag är hemma igen. Det var i alla fall en riktig energikick att gå runt och insupa vårens trender. Ljung och grålila nyanser såg man i många montrar....

 

Fåglar i alla former verkar också vara i ropet, mer än någonsin förr skulle jag vilja påstå! Summa summarum så lade jag bara några enstaka ordrar, men blev oerhört förtjust i sortimentet hos en dansk leverantör... vi får väl se om jag gör en beställning eller inte ;-).

 

Varför jag inte riktigt var i köptagen, berodde kanske också på att jag ju faktiskt hade shoppat flera dagar i sträck i Peking och hade två proppfulla resväskor med mig hem. Jag betalade en hyfsad slant för övervikten kan jag säga ;-). Väskorna innehöll bland annat vackra bronsstatyetter, bland annat hjortarna på bilden ovan (som också finns i en mörkt grönpatinerad version). Jag blir bara mer och mer förtjust i hjortar och rådjur! :-) Väskorna innehöll också ett stort hjorthuvud av brons, Tang-hästar och två nya modeller av Flying Horse.... jag är mycket nöjd över mina fynd!

 

På Filippinerna köpte jag flera vackra pärlhalsband, de är gjorda av naturliga pärlor och är därför lite oregelbundna i formen. Jag tycker så mycket om dem just därför, och har köpt in både kortare och längre halsband med naturvita, dimrosa och ljust aprikosa pärlor. Dessutom hittade jag två radband av pärlor (Filippinerna är ju ett katolskt land) som var så vackra, samt stoooora skimrande musselskal som är fina att till exempel förvara smycken i.

 

Jag har också köpt fler fickur i gammaldags modell, samt några halsband som har små fickur som hängen. Ett halsband finns redan i butiken under Nyheter, de andra ska jag försöka lägga in under kvällen.

Ja, resväskorna innehåller också kalligrafipenslar, små söta väskor, anteckningsböcker i mängder och mycket annat smått och gott. De små söta väskorna fanns överallt i Kina, så jag förstod att de snart gör sitt intåg här ;-). Det är just det som är lite roligt med att åka dit, man får ett hum om vad som kommer stort de närmaste säsongerna. Jag såg förresten de små väskorna på Formex, men jag tycker bättre om färgerna på mina :-).

 

Den här söta necessären fick också följa med hem och kommer snart i butiken även den. Man kan också använda den som aftonväska om man vill. Den var som en fluffig marängbakelse, så jag föll för den direkt! Jag köpte tyvärr bara ett exemplar, men kan eventuellt få tag på fler.

Ja, det var väl allt för idag :-). Jag lider fortfarande av jet-lag och som om det inte vore nog, blev jag för en tid sedan erbjuden ett vikariat som jag inte kunde stå emot... jag började redan i måndags, så det blir fullt upp framöver! :-)

Många kramar

Bitte

Längtan

Åh, vad jag längtar efter att resa iväg nu! Det snöar och regnar och blåser om vartannat, det är nästan spännande att titta ut genom fönstret och se hur det ser ut på andra sidan rutan :-). I morgon bär det äntligen av mot Kina och vårt första stopp blir Peking. Där stannar vi ungefär en dag och hinner med ett mässbesök, innan vi tar ett flyg rätt ut i Asien... vi ska ha några underbara semesterdagar på Boracay i Filippinerna! :-)

När det har varit som mest att göra de senaste veckorna, har jag sett mig själv sitta på den omtalat vita White Beach på Boracay med blicken riktad ut mot det vackra azurblå havet, omgiven av palmer och varma vindar. Nu längtar jag så det är inte klokt! :-) Det ska bli så otroligt skönt med semester, min första på läääänge! Jag ska packa med mig några böcker, men vi får väl se om jag orkar läsa någonting :-).

Foto: www.whitebeach.se

Efter några dagars bad och sol åker vi tillbaka till Peking igen. De flesta av de kinesiska saker jag hade i butiken vid starten, sålde slut rätt snabbt och nu ska jag söka rätt på nya. Jag har också många beställningar på saker jag ska försöka leta efter, vi får se hur det går! Det ska bli så spännande att besöka antikmarknaderna och antikaffärerna i de äldre stadsdelarna, men mycket är så dyrt så man har bara råd att titta :-). Vi lär väl också bege oss till de "vanliga" marknaderna och trängas bland alla andra andra turister.

Jag längtar också efter den kinesiska maten, den är så god och fräsch så man äter ju mycket mer än man egentligen orkar. Den filippinska maten ska bli spännande att smaka också, den har mycket spanska inslag om jag har förstått det rätt. Spansk mat är ju inte fel ;-).

 

Foto: www.mynetbizz.com

Efter några intensiva dagar i Peking åker vi hem igen och jag kommer hem alldeles lagom till Formex-mässan. Vi får väl se hur många dagar jag orkar springa där med jetlag i kroppen, högst en, skulle jag tro :-).

Ja, nu börjar det dra ihop sig. Jag tvättar upp kläder och packar det jag ska ha med mig om vartannat och om några timmar ska jag hämta sonen på busstationen. Det känns jättebra att vi hinner ses (även om det blir lite kort) innan han åker tillbaka till Visby igen. Ja, snart lämnar vi son och små gullebullar... vad jag kommer att sakna dem!

Jag hoppas hinna runt till er alla ikväll, men hinner jag inte så vill jag önskar er riktigt fina januariveckor. Var rädda om er och när det snöar och stormar som värst, tänk då på att vi sakta men säkert går mot vår... :-).

Många varma kramar

Bitte

Bomber, granater och små pluttfötter

 

En morgon för ett tag sedan sa matte att det var julafton och att vi skulle få jättemånga paket och mycket gott att äta. Det var jättespännande! Hela dagen slog husse och matte in paket och lade under granen, men vi fick inte öppna dem utan bara ligga och titta på dem. Det tycker jag var dåligt! Hela dan låg jag framför granen och stirrade på julklapparna och bara väntade och väntade. När det hade gått tusentals timmar, provade jag och Mollie att tjuva några julklappar i smyg, men husse upptäckte oss och lade tillbaka julklapparna.

På kvällen började husse att plocka fram SUPEJMYCKET mat. Mollie och jag höll på att svimma, för det luktade supergott av julmaten. När hela köket var fullt av mat, sa husse och matte att vi först skulle äta fisk. Jag ÄLSKAR fisk, så matte gjorde ordning en silltallrik till mig. Det var det godaste jag har ätit i hela mitt liv, det var fyra sorters sill, tre sorters lax, sikrom och räkor. Mollie älskar inte fisk så hon fick en köttallrik i stället, fast det tycker jag var konstigt för man får inte börja med kött. Sedan sa matte att vi skulle fortsätta med köttet. Jag fick lite julskinka, älgköttbullar och rökt älghjärta. Det var SUPEJGOTT! Mollie och jag ville bara ha mer och mer älghjärta, men vi fick inte så mycket som vi ville. Det tycker jag var dåligt!

Senare på kvällen sa husse och matte att vi skulle öppna julklapparna. Mollie och jag blev så himla glada så vi började springa runt runt i hela huset! Jag önskade mig mest av allt en egen pudel och Mollie önskade sig en egen katt, men matte säger att det räcker med djur i det här huset. Men vi har ju inga?! Vi fick i alla fall varsin smällkaramell med godis som matte gjort, andra godsaker, varsin liten gosedjurspudel och så fick jag en Hello Kitty! Mollie och jag var helt som tokiga och bara sprang runt och lekte med våra nya leksaker och då och då stannade vi och åt vi lite av godiset som låg över hela golvet.

 

På juldagskvällen skulle husse och matte åka bort en stund och när de åkte fick vi varsitt ben som vi låg och tuggade på samtidigt som vi såg på TV. Efter ett tag började vi känna oss uttråkade, för det var inget bra program på TV:n så då lekte vi lite med våra nya leksaker en stund. Men sen började vi känna oss uttråkade igen och det var då vi upptäckte att husse och matte hade glömt en kartong med After Eight på vardagsrumsbordet. Vi lyfte ner kartongen och åt flera stycken, de var supergoda men också lite starka. När vi hade ätit så många vi orkade, tänkte vi att det var bäst att ta ut alla som var kvar ur papperna. Vi lade ut dem på golvet i ett speciellt mönster, sedan bet vi av varje hörn på dem för att markera att de inte var uppätna och att vi skulle äta upp dem senare.

När husse och matte kom hem och upptäckte att vi hade ätit av chokladen, blev matte superorolig för att vi skulle få ont i magen av all After Eight. Tror hon, ja! Sedan började de plocka upp all choklad på golvet fast vi försökte stoppa dem. Matte sa att man inte kan ha choklad liggande över hela golvet och att det räckte med chokladätning, det tycker jag var dåligt! Jag blev så himla sur på henne.

På kvällen när vi hade gått och lagt oss, började det att blåsa supermycket. Det började banka på alla fönster och på väggarna. Plötsligt började det slå på taket också och jag blev livrädd att det var skärmflygarna som höll på att bomba taket så de kunde komma ner och ta mig. Mollie och jag sprang rätt in i sovrummet och hoppade upp i husses och mattes säng. Vi kröp in under mattes täcke och sedan låg vi tätt intill henne hela natten medan vi lyssnade på alla otäckheter. Matte sa att det inte var någon fara. Tror hon, ja!

Nästa morgon sa husse att vi skulle gå ut och titta på förödelsen, fast jag vet inte vad han menade. Jag blev superorolig och tittade hela tiden upp mot himlen för att se om skärmflygarna var på väg igen. Jag börjar mer och mer förstå att alla farligheter kommer från himlen! Lite senare på dagen ville matte att vi skulle ta en promenad, så vi bestämde oss för att gå till sommartorpet. Det gick inte att gå dit, för det hade blåst omkull jättestora träd överallt! Plötsligt upptäckte vi att det var något konstigt med Mollie och då såg vi att hon hade gjort illa sig i tassen. Husse bar henne hela vägen hem så att hon inte skulle få mer ont, men jag sprang omkring och busade för jag mådde SUPEJBRA.

När vi kom hem sa husse att han skulle beställa snöskor till oss. Han läste i datorn att beagle ska ha S, men för säkerhets skull mätte han Mollies fötter och då skulle hon ha XS. Husse sa att vi säkert kunde ha samma storlek, men för säkerhets skull mätte han mina fötter också. XS var för stora för mig, och sen märkte han att XXS också var lite för stora för mig. Jag skulle ha den minsta storleken som är för chihuahua. Alla började reta mig för att jag har små pluttfötter och de sa inte förlåt till mig heller. De är så himla dumma mot mig!

En annan kväll märkte jag att det var något speciellt, för husse och matte gjorde supergod mat och så fick vi förrätt. Senare på kvällen höjde de volymen på TV:n och satte på stereon, och det var då jag märkte att skärmflygarna hade kommit tillbaka! Det lyste i hela himlen och det ramlade ner tusentals bomber och granater och Mollie och jag blev livrädda. Matte sa att det inte var någon fara och ibland märks det att hon håller på att bli tokig. Hon säger att det inte är någon fara fast de bombar och granatar hela stan! Till slut blev det tyst och det var tur så vi kunde gå och lägga oss någon gång för jag var supertrött. Jag älskar VEJKELIGEN INTE bomber och granater, men det var ändå en SUPEJKUL JUL!

Hälsningar

Noomi

Med önskan om ett Gott Nytt 2012!

Ja, kära vänner, året börjar lida mot sitt slut och ett fantastiskt och innehållsrikt år är snart till ända! Snart är det dags att så smått börja med middagen och dukningen. Vi ska vara hemma på två i år, så det kommer att bli en lugn och skön nyårsafton. Ja, egentligen är vi ju fyra, för vi får inte glömma bort våra två små gullebullar som förhoppningsvis inte blir så rädda för fyrverkerierna i år :-).

Innan jag återgår till mitt, vill jag tacka alla som kikar in här och även tacka alla nya följare! Tack också till er som alltid lämnar så fina kommentarer, även fast jag i perioder själv inte haft tid för bloggen. Ni är så många som under året peppat mig i samband med företagsstarten och sedan skrivit om butiken och länkat till den otaliga gånger. Det har varit en fantastisk stöttning och hjälp i och med att jag tog klivet ut i det okända, utan fallskärm och utan skyddsnät. Av hela mitt hjärta.... TACK! :-) Sist men inte minst vill jag tacka alla fina kunder som handlat av mig under året!

Vi får snart vända blad och påbörja ett nytt kapitel, kanske får vi till och med möjligheten att skriva det själv? Utan tvekan väntar ett nytt år bara bakom hörnet, ett år av nya möjligheter och nya spännande möten :-).

Önskar er alla ett Gott Slut på det gamla året och ett riktigt Gott Nytt 2012!

Många varma nyårskramar
Bitte

På spaning efter den tid som flytt...

 

Det är inte klokt så fort det här året har gått!!! 2011 blev ett av de mest intensiva åren i mitt liv och det har hänt så otroligt mycket under de här 12 månaderna. Jag kan inte fatta att det snart är 2012...

Även jag tänkte bjuda på en liten återblick över året som gått :-). Januari var en ovanligt kall månad och vi hade den bistraste vintern på många många år. Temperaturen låg ner mot -30 grader flera veckor i sträck och det blev verkligen lite för mycket av det goda. Den 20 januari vände allt väldigt tvärt, solen tittade fram och det droppade från taken. Gräset tinade till och med fram på sina ställen! Jag, Mollie och Noomi var inte sena att ge oss ut i vårvädret :-).

 

I februari vände det igen och det blev kallt och snöstormar drog förbi var och varannan dag. En onsdag fick vi 50 cm snö bara över dagen! Februari var också månaden när Noomi fick mer och mer ont i sitt nyopererade lilla ben. Vi besökte veterinären flera gånger, men trots röntgen kunde de inte förstå vad som var fel. Då vände vi oss till Strömsholm igen, vi fick snabbt en tid eftersom vi nyss varit där och bilade den långa vägen söderut igen. Det visade sig vid undersökningen att skruvarna de satt fast i Noomis ben under operationen nu var lösa och var på väg ut! Inte konstigt att hon hade ont! Operationen gick jättebra, skruvarna och stiften avlägsnades och medan Noomi låg på uppvaket passade vi andra på att titta närmare på det vackra Strömsholms slott.

Väl hemma igen började en MYCKET INTENSIV period för min del...

 

Jag jobbade i princip dygnet runt under de två första veckorna i mars, då hade jag dessutom jobbat nästan lika mycket under årets två första månader. Jag fotograferade så kameran nästan brann, och den 17:e var det äntligen dags att öppna dörrarna till min webbshop Aunt Molly's! :-) Det var en fantastisk känsla när allt var klart, även fast det tekniska strulade under de första dagarna ;-). Jag fick så många lyckönskningar här på bloggen och hemmet fylldes av vackra blomsterbuketter och gratulationskort. Så här skrev jag dagarna efteråt:

" Det känns ungefär som att jag har sjösatt en båt. Först är det ett enormt arbete under lång tid med att slipa, lacka och mycket mycket annat innan det är dags för själva sjösättningen, som bara den är ett kapitel för sig. När båten väl är i sjön efter allt arbete är det en obeskrivlig känsla.

Ja, nu ligger hon där och guppar i vattnet, skutan Aunt Molly. Vi får se vart vindarna för henne och mig! Allt känns spännande och nytt, men jag känner ett lugn och en slags inre frid inom mig samtidigt som jag känner en stark längtan... let the horizon come to me!"

 

Den 1 april tillbringade jag större delen av dagen på sjukhuset, för kvällen innan gick en bräda sönder när jag gick uppför trappan till huset så jag brakade rätt igenom! Det tog stopp i knähöjd, sen föll jag snett bakåt nerför trappan med följd att jag vred ryggen på ett otäckt sätt eftersom benet satt fast, och fick också en hel del mjukdelsskador och muskelbristningar runt knät. Jag har inte velat skriva om det så mycket här på bloggen, men sviterna efter "genomtrampet" har under större delen av året påverkat mig på ett negativt sätt. Jag har haft värk, haft svårt att sitta långa stunder (vilket är ett MÅSTE när man har en webbshop och behöver jobba framför datorn), svårt att sova, samt problem med domningar och nervsmärtor i benen.... som tur är börjar det sakta bli bättre igen, peppar peppar!

Under de första två veckorna av april kändes det som att det var långt till vår, det snöade "lapphandskar" och spöregnade om vartannat. Sedan började det långsamt vända, gräsmattorna tinade sakta men säkert fram och vi såg en flock knölsvanar under en av våra promenader! I slutet av april fick vi nästan högsommarvärme, vitsipporna blommade, myggen surrade (!) och människor gick omkring i sommarkläder... FANTASTISKT! :-)

  

Redan i maj blommade det som aldrig förr tack vare värmeböljan, något som vi inte är bortskämda med här uppe i norr! :-) Maj blev också en rätt intensiv månad, då jag var på resande fot under två veckor på grund av mässbesök och möten med leverantörer. Jag hade sedan fullt upp med att jobba ikapp när jag kom hem igen!

I slutet av maj började alla festligheter och tävlingar mellan avgångsklasserna, sonen skulle ta studenten i juni och jag var turligt nog hemmavid så jag hann vara med om alla tävlingarna :-). Det började rätt bra för sonens klass, men efterhand drog esteterna ifrån mer och mer...

  

I juni fortsatte tävlingarna och festligheterna och slutligen stod esteterna som vinnare! Förutom äran, innebar det att de skulle få gå ut först på trappen på studentdagen, men sonens klass verkade vara glada ändå, trots att de bara blev näst bäst ;-). Så blev det blev dags för studentbal och slutligen den stora studentdagen. Jag hade bråda dagar dessförinnan med att baka och laga mat, men hann med allt och C:s studentdag blev ett vackert minne för livet. Han sken ikapp med solen hela dagen! :-)

I slutet av juni blev jag bjuden på sommarbröllop, det var en av mina kusiner som gifte sig och bröllopsfesten gick av stapeln i vårt vackra Höga Kusten. Större delen av vår stora släkt var samlad och det var roligt, då det inte är så ofta vi har möjlighet att ses eftersom alla bor så långt ifrån varandra.

 

Under juli månad var jag på resande fot nästan hela tiden. Jag hjälpte som vanligt H under hans högsäsong, vilket innebär många och långa resor. Den första svängen blev rutten Härnösand-Kiruna-Vadstena-Härnösand, en nätt liten resa på ca 300 mil! Nästa sväng blev Härnösand - Borås - Skövde - Borgholm - Valdemarsvik - Härnösand, inte sån pjåkig tur det heller ;-). Hundarna var med oss hela tiden och det är bara att konstatera att de är världens snällaste!

Jag lyckades på något konstigt sätt pussla ihop det så att när vi kom hem mellan rutterna tokpackade jag paket och skickade dem innan det var dags att åka hemifrån igen. H och jag försökte planera in några semesterdagar tillsammans, utan att lyckas. Det var helt enkelt för mycket att göra!

  

I augusti var jag gräsänka större delen av månaden då H den surningen åkte på två fiskeresor ;-). Efter att ha varit bortskämda med tropisk värme under juli, kändes det lite snopet att temperaturen sjönk dag för dag. Det var riktigt kallt på kvällarna! Kanske var det vädret, men Noomi hamnade i trotsåldern och började helt oväntat att skriva egna inlägg här på bloggen, vilket hon har fortsatt med ;-).

I slutet av augusti fick sonen besked om att han kommit in på den utbildning han hade sökt. Det var med stort vemod jag hjälpte honom att packa hans saker. Jag följde med honom och flyttlasset till Visby och så här i efterhand känns det bra att jag kunde vara med och hjälpa honom, men oj vilket tomrum han lämnade här hemma! Det tog mååånga veckor innan det började kännas någotsånär!

 

Jag hann knappt komma hem från Visby förrän det var dags att åka söderut igen: det var dags för mitt första besök på Formex! Åh, vilka spännande och härliga dagar det var på mässan, även fast fötterna nog inte tyckte detsamma :-). Flera beställningar gjordes och det dröjde inte länge förrän leveranserna började komma.

Den 9 september såg jag de första flyttfåglarna lämna oss, det är alltid en liten vemodig känsla, men månaderna går snabbt och snart är de här igen! I slutet av september fyllde pappa 70 år och hela familjen sammanstrålade i Göteborg, även sonen slöt upp. Det var så mysigt att träffa syskonen med familjer och min älskade C förstås, och vi hade underbara dagar där vi bland annat gick ombord på ostindiefararen Götheborg och åt flott på Sjömagasinet!

 

I oktober fortsatte jag att packa upp nya leveranser var och varannan dag, jag kände mig ibland som ett barn på julafton. Julartiklarna började komma hem och det kändes lite märkligt att ta julfoton så långt före jul :-).

Framför allt blev oktober hundarnas månad, ja egentligen blev 2011 hundarnas år. Noomis ben läkte ihop och hon gjorde debut i harskogen och visade från första början en otrolig jaktlust och envishet. Mollie gjorde sina första jaktprov och tog genast fyra raka ettor med höga poäng, vilket så småningom medförde att hon blev utnämnd till årets bästa beagle (på hare). Ni förstår ju säkert att det finns många beaglar som är "bättre" och mer erfarna än Mollie, men detta går ju inte att mäta, så utnämningen baseras på de hundar som startat på jaktprov under året. Telefonen har gått varm sedan Mollie blev omskriven och fick utnämningen, och potentiella framtida valpköpare har hört av sig från norr till söder och ända från Finland!

 

November blev den mildaste på många år, sent på kvällarna kunde det vara uppåt +10 grader och kvällsvindarna var ljumma och härliga. Åh, så jag njöt av mildvädret!

Högtrycket vilade också över Aunt Molly's och det var full rulle från morgon till kväll under större delen av månaden. Jag hann på något outgrundligt sätt adventspynta lite (och det var tur, för sedan hann jag inte julpynta så mycket mer ;-)), och när jag tittade ut på morgonen på första advent var allt vitt utanför fönstret. Den första snön hade kommit.

 

December kom och gick :-). Jag hann nästan inte med! Först var det första advent, sen plötsligt var jag med på Murbergets julmarknad vilket jag hoppas kan bli en årlig tradition. Andra och tredje advent bara försvann, sonen kom hem veckan före jul och försvann lika snabbt han också. På fjärde advent var det så fullt upp så jag glömde till och med att tända det fjärde ljuset! Sedan var det plötsligt julafton och så försvann juldagarna. I morgon är det årets sista dag... undrar om nästa år kommer att passera lika snabbt? :-)

Ja, det blev en lååång bildkavalkad och mycket text att läsa! Året har som sagt svischat förbi och varit intensivt från början till slut, och jag LÄNGTAR efter semester, sol och värme. Och, jag tror knappt att det är sant, men i januari tar jag semester... för första gången på ett och ett halvt år!!! :-D Jag ska berätta mer om resan efter nyår!

Nu ska jag sätta mig med en god kopp kaffe och filosofera lite så här på årets näst sista dag. I morgon kikar jag in här igen med en nyårshälsning! :-)

Ha en fin kväll!

Många kramar

Bitte